Hämnden är ljuv

Idag kom den första snön den här vintern. När jag kom ut ifrån "friskis" vid halvfemtiden yrde det runt lite flingor i luften. Inte så många att de syntes på marken, men i alla fall. Jag fick köra med vindrutetorkarna på.

Tidningen AMELIA damp ner i brevlådan igår. Ett reportage i den börjar "Förlåt.....att jag gjorde slut så fult".

Jag har också gjort slut på ett fult sätt - och det var han verkligen värd. Detta hände för minst tjugofem år sedan så det är sedan länge preskiberat.

Han som det handlar om, jobbade ofta utomlands så vi träffades mycker oregelbundet. Dessutom bodde han tio mil ifrån mig.

En dag när jag visste att han var hemma körde jag oanmäld dit och överraskade honom. Han såg uppriktigt glad ut men verkade också vara stressad. Skulle bara ringa en kund innan vi gick ut för att äta en sen lunch. Du kan väl köra fram min bil under tiden sa han, så kommer jag om några minuter. Vi hade verkligen en trevlig eftermiddag och mysig kväll.

Före hemfärden gick jag in och duschade. När jag skulle slänga badhandduken i tvättkorgen, lyfte jag på locket och tittade förvånat på en vit frottébadrock i storlek M, den såg ren och fräch ut. Hans randiga badrock hängde på en krok. När jag tittade mig omkring så jag en flaska nagellack och en deoderant för kvinnor.

Det var ju hur enkelt som helst att se sambandet. Han hade i all hast ringt den andra kvinnan och slängt ner hennes badrock i tvättkorgen när jag gick ut till bilen. Jag var förd bakom ljuset - men hämnden är ljuv.

Jag tog fram ett trosskydd och drog av den lilla skyddsremsan. Sedan satte jag ett tydligt läppstiftsmärke på den och lade den i ena fickan på den vita badrocken. Jag gned också in lite brunkräm på båda sidorna av chalkragen och sprutade på en rejäl dusch av min eau de toilette. Man behövde inte vara jakthund för att se och lukta de tydliga spåren. Sedan lade jag ner badrocken igen. Badhandduken som jag använt hängde jag upp på en krok, så att han inte skulle märka att jag varit i tvättkorgen. Utstuderat fult? Yes!

När jag skulle gå fyrade jag av ett leende mot honom och sa att det här var vår sista date eftersom jag träffat en annan kille, en elitidrottsman. Han såg uppriktigt ledsen ut. Om han bara visste hur ledsen och förbannad han förmodligen skulle bli. Synd att jag inte fick se det. Hoppas han blev varse att man inte både kan äta kakan och ha den kvar. Jag har sluppit att höra av honom sedan dess.

Tro det eller ej, men senare hade jag faktiskt ett längre förhållande med en elitidrottsman som tävlade i Svenska landslaget. Vem och i vilken sport? Det är högst privat.