onsdag 19 mars 2014

Kici och jag är maratonpratare - tillsammans

Strax före klockan åtta i kväll ringde Kici som är min äldsta väninna. Vi har varit bästisar till och från sedan vi gick i småskolan. Det är närmare bestämt sextiotre (63) år sedan!  Vi är lika gamla. Jag fyllde sjuttio år den andre mars och hon fyller sjuttio den trettioförsta mars.

Det spelar ingen roll om det går lång tid mellan våra träffar eller telefonsamtal, vi kan ta upp tråden där vi släppte den. Vi känner ju varandra så väl. Hon bor inte längre bort än på Limhamn utanför Malmö, men det blir ändå tyvärr långt uppehåll mellan gångerna vi träffas.

Kvart i tio pratade vi fortfarande på utan uppehåll, men då var jag tvungen att avsluta samtalet. Nöden har ingen lag, man kan ju inte bar dricka vatten och te utan att lätta på trycket.
Phu! Nu var det gjort och jag har dessutom lagat mig en ny kopp kamomillte.

Det har regnat till och från hela dagen samt blåst en frisk vind. Alltså inget promenadväder.
Det malda oxköttet som jag köpte igår gjorde jag biffar av idag, sedan tog jag min badväska och körde till simhallen. Där gjorde jag som i förrgår (måndags), simmade, satt länge i bubbelpolen och därefter i bastun.

I kväll hade jag tänkt skriva om ankomsten till Varadero på Kuba, men nu är jag för trött. Det får bli i morgon i stället.
Maken sover sedan länge, nu ska jag gå upp och lägga mej. Natti, natti.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

 
Site Meter