Ock så Ben-jamin förstås, men han tillhör ju inventarierna.
Jag föredrar killar med lite kött på benen, så den här liraren är inte i min smak. Han är ju "ganska mager om bena, tillika om armar och hals". Men Benjamin har ett smittande leende.
Eftersom vi bara var två, gubben och jag, kunde jag träna effektivt i en timma. Det kan man göra när man slipper vänta på träningsredskapen/maskinerna.
I eftermiddags har jag varit ute och cyklat i det fina vädret. Robert och Anna tittade in en stund efter en promenad ner till hamnen. Vi hade en mysig och trevlig pratstund. Det kan man tyvärr inte ha med alla.
Jag vill helst inte prata med de som gapar, skriker och svär i var och varannan mening. Det är synnerligen ouppfostrat. För att inte tala om hur förödmjukad man känner sig när man ska berätta något, och någon annan högljutt avbryter en mitt i en mening. USCH!
Då tänker jag på mottot: "When you fall, pick yourself up, dust yourself off. Get moving again.",
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar