Nedanstående är skrivet lördagen den 3 september 2011. Tyvärr så gick det inte att publicera inlägget den dagen. Jag försöker igen i morgon.
Maken och jag har varit på resande fot i två veckor. Som vanligt bilade vi ner i Europa och stannar där det ser bra ut. På vår resa ner till Österrike tog vi en övernattning i Kirsheim. När vi kom dit på eftermiddagen var det +36 grader. Dagen efter körde vi inom Wurzburg. En fin och sevärd gammal stad. Vi hade tänkt att gå runt och titta på bland annat residentpalatset som lär vara alldeles enastående. Men, vi orkade inte gå så mycket. Den dagen var det +37. Alla gick på trottoarernas skuggsida. Vi får besöka den staden en annan gång. Där lär vara mycket vackert att titta på. Vi gick i alla fall över en pampig gammal bro. Fotot är taget där.
I Österrike var det lika varmt så en av dagarna föreslog jag att vi skulle köra till Krimmler vattenfall, i nationalparken Hoke Tauern, Tyrolen, som är det största och längsta i Europa, med en gemensam fallhöjd på 400 meter. Tänkte att det skulle vara behagligt att gå i skogen där solen inte stekte på. Så fel jag hade. Det var tropisk värme och blev en rejält ansträngande brant vandring till toppen. Trodde nästan att jag skulle krokna. Vandringen upp och ner tog sex timmar. Vi såg många som vände halvvägs. Det var +33 i dalen och bara lite svalare där uppe. Alla sex vattenburkarna som vi hade med oss drack vi upp innan vi nådde toppen. Som tur var fanns det ett tankställe på vägen ner. Där i skuggan under ett parasoll smakade den kalla bieren himelskt.
En av de dagarna som vi besökte Kitzbyhl var den före detta världsberömde utförsåkaren Hansi Hinterseer, uppe på Hannenkamm där han gav en konsert.
Han är, i mitt tycke, en smörsångare som sjunger om bergen, rosor, sorg, lycka, smärta och hjärta. Jag köpte en box med tre skivor till maken. Han ville gärna ha dom. I bilen lyssnade på alla. Jag kunde inte skilja den ena cd´n från den andra, allt låter lika dant. Maken får gärna ha dem i sin bil.
Missförstå mig rätt. Hansi har en bra röst, även om röstomfånget inte är så stort, och repertoaren faller inte mig på läppen. Han ser bra ut och är trevlig i störta allmänhet. Jag lyssnar gärna på en eller två av hans låtar, men inte en hel radda.
Detta är årets absoluta höjdpunkt för hans hängivna fans. Det kostade inget att lyssna på honom där uppe, man betalade bara för biljetten till gondolbanan upp. Enligt "Tiroler Tageszeitung" köade 10.000 (!) personer för att åkta upp och se och lyssna på honom.
Vi körde in och tittade på folket som skulle upp. Varenda parkering var knöfull med bussar och bilar från bland annat Tyskland, Holland, Norge, Danmark och Sverige. Folk var som tokiga efter souvenirer med Hansi på, tröjor, halsdukar, muggar, pins, ja allt som hade hans namn och foto på såldes hur lätt som helst, till hutlösa priser.
Till och med hundarna hade dom spökat ut. De här två Bassetthundarna på fotot, var där med husse och matte från Holland. De stackarna fick finna sig i att ha både täcke och keps i den tryckande värmen. När vi parkerade bilen stod yttertempen på +37. Alla som kunde höll sig i skuggan.
Dagen efter var det en konsert på tennisstadion i Kitsbyhl, våra rumsgrannar på hotellet hade köpt biljetter dit för 800 kr stycket. De 6.000 biljetterna som man släppt var sedan länge slutsålda.
Vi stannade inte så länge utan körde "hem" till poolen i Westendorf. Det var underbart att få sträcka ut i vattnet. Jag simmade 550 meter innan det blev för mycket folk att simma runt.
I morgon fortsätter jag att berätta om vår resa, samt visa fler foton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar