Klockan åtta i morse ringde jag till vårdcentralen. När jag efter några turer blev uppringd av doktor Niels förklarade jag att jag fortfarande hade öron-näs- och halsproblem. Fick remiss till öron akut på lasarettet. Ombyggnation gjorde att man fick gå en bra runda runt huset. Jag behövde bara vänta drygt två timmar innan jag fick komma in till doktor Irene. Hon tog hals- och näsprov för odling samt skrev ut, som hon sa, effektivare cortisonnäsdroppar än dem du har fått tidigare. Hoppas nu verkligen att de hjälper.
När jag var på väg ut stod där en mamma med en baby i famnen. Alla sittplatser i väntrummet var upptagna. Båda två såg lika olyckliga ut. När jag skulle passera henne tittade vi på varandra och jag sa, är du.....? Ja, sa hon. Jag tittade på babyn och sa, jag hoppas att han inte har ont i öronen. Nej sa hon, han har svalt något som han inte skulle. Du ska se att det inte är någon större fara sa jag och klappade henne på armen, sa hej och gick. Vem mamman var? Tina Nordström (matTina).
Natten som gick var det fullmåne och riktigt kallt, vår termometer stod på minus 5,9 grader. Nu visar termometern bara minus 0,5 grader, men det blir nog kallare i natt.
Jag har precis varit ute och tagit ett foto av makens reträtt. Den är så fin med en slinga som löper runt hela taket. Här ser man bara knappt halva reträtten. Den lilla gula byggnaden till vänster är hans egenhändigt byggda rök. Ur den har det kommit mycket gott, både kött och fisk. Röken är en kopia av den som står i hamnen i Mölle. Makens har dock fler finesser som till exempel, ventilationslucka, elslinga, termometer, rostfria galler och en riktig järnlucka (som har suttit på en gammal järnspis) till behållaren där han har spån och ved.
Med anledning av besöket på sjukhuset idag.
Mycket få människor lever idag - de flesta gär förberedelser för att leva i morgon.
Johathan Swift
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar