Men - när Hasse från makens gamla arbetsplats ringde och talade om att de tänkte kidnappa maken för att festa av honom, fick jag ändra planerna. ringde återbud till Bengt-Åke som lovade att spela med. Jag sa till Janne att festen skulle skjutas på framtiden. Sedan ringde jag till makens syster som bor i Båstad och talade om att hon bjudit hem oss till henne och hennes man Lasse samma dag. Det var ju ok eftersom festen blev inställd. Jag sa till maken att vi skulle hämta upp hans systerdotter Netta på E6:an vid avfarten till Båstad.
När vi kom dit såg vi en buss som stod parkerad en bit bort. Det är nog den som hon har åkt med sa maken.
Sedan upptäckte han att det var en buss från Ljungby och strax därpå såg han hur arbetskompisarna klev av, 20 stycken. Jag får nog gå bort och hälsa på dem sa han. Ja, gör du det sa jag.
Vad ska ni göra frågade maken. Vi ska ut och festa lite, och vad ska du själv göra sa dom. Jag ska hem till min syster och svåger sa han. Nej sa jag, du ska följa med dina kompisar i bussen. Han såg ut som en fågelholk i ansiktet. Föresten sa jag, så ska du inte sova hemma i natt, vi ska övernatta på hotell Skansen i Båstad.
Jamen, jag har ju ingenting med mig sa han. Jodå sa jag. Jag har tagit med det du behöver, det ligger i bagaget.
Netta som arbetar med hotellbokningar på Centercourten, hade ordnat det här jättefina rummet på andra våningen till oss, dessutom med en superfin rabatt. Åh vad det kändes lyxigt.
Netta, Mona och Lasse tog hand om mig hela dagen och fram till kvällen när bussen kom och lämpade av alla tjejerna och killarna. De tog en runda i baren innan de fortsatte hemåt.
Här är familjen, Lasse och jag, Janne och Mona.
Här till vänster syns även några av tjejerna från hans gamla arbetsplats. Marita, Eva-Britt och Alma.
Det här var en oförglömlig dag och kväll för Janne, med mycket känslor.
Kidnappningen ute på E6:an, tävlingarna på "Gårdskampen" i Hemmeslöv, där för övrigt makens lag vann och avskedsdrinken i Hotell skansens bar.
Det blev många kramar och tårar när maken tog adjö av sina arbetskamrater. Maken är väldigt känslig och blir lätt rörd. Här vinkar han hej då med syrrans arm om sig och Lasse som syns till vänster.
Morgonen därpå tog jag på mig den vita badrocken (som man får låna) och de vita morgontofflorna med hotellets logga, (morgontofflorna tog jag med mig hem, det gör alla) och gick ner till spaavdelningen. Jag låg i den varma poolen alldeles ensam och njöt av stillheten. Sedan gick jag upp och väckte maken. När han duschat gick vi ner till restaurangen och åt frukost. Vi satt länge och njöt av den goda byffén och havsutsikten. Jag fick till och med en halv grapefrukt.
Vi behövde lite frisk luft så vi tog en promenad på cirka en timma. Nu var maken helt slut, både fysiskt och inte minst psykiskt. Han ville bara hem, och jag fick av förklarliga skäl ratta bilen hem. Det blev en tidig middag och han törnade in halv nio.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar