Majestic Maersk, världens största fartyg

Två giganter möttes på sundet i dag, nämligen lyxkryssaren Norwegian Star som är 294 meter lång och 32 meter bred. Detta fartyg mötte världens största fartyg som heter Majestic Maersk som är 398 meter lång och 65 meter bred. Personalen på detta stora fartyg är endast 22 personer. Det här fartyget tar 18.700 kontainrar. Ställer man dessa på rad så blir det en sträcka på 11 mil.

I morse åkte maken ut med Bengt-Åke på hans båt, en Grand Banks. De hade en heldag på sundet och låg stundtals på ca 30 meters avstånd från de här skeppen.
Själv var jag på Sundsgården och repeterade med Senilteatern. Jag hade Ann-Britt och Harriet med mig som passagerare. På hemvägen körde vi ner till Laröd och parkerade utmed havet.
Här står från vänster Harriet och Ann-Britt, de tittar på Majestic Maersk.

Längs med hela kusten från Helsingborg och norrut stod det bilar parkerade på båda sidorna av vägen och massor med folk hade sökt sig nära vattnet, en del med långa tubkikare som stod och tittade ut på sundet.
Det var kanske den enda gången, under mitt liv, som världens största fartyg passerar i sundet - och vi var med och såg det.

Äppelmarknaden i Kivik

Det har varit en fantastisk dag i dag. Sol och i stort sett vindstilla. Först gick med mina stavar  in till Höganäs. När jag kom hem tog jag cykeln in och handlade. Det är lika bra att passa på att vara ute så länge vädret är fint.
I går var det lika fint, fast lite mer vind.
På förmiddagen körde vi ner till Äppelmarknaden i Kivik. Till all lycka så hittade vi en parkeringsplats inte så långt ifrån  Äppelmarknaden.

Vi kom precis i tid för att höra Charlotte Perrelli och Janne Bark All Star Band. Vi hörde dem när vi var på väg in på området. Här står de med havet bakom sig. Det var knöfullt med folk överallt.

Årets äppeltavla, Sveriges största,  föreställande Adam och Eva, var gjord av konstnären Emma Karp Lundström.

Ville man titta på foton av alla tavlorna från tidigare år fick man ställa sig i en lång kö till tältet där de stod uppställda. Vi avstod i år eftersom vi har sett dem tidigare.
På flera ställen hade man gjort konstnärliga installationer av äpplen. Här står jag vid en av dem.

Om hungern trängde på kunde man bland annat köpa en tallrik på vilken det låg en klick potatismos. På potatismoset låg två stekta sillfileer samt en klick lingonsylt. Detta kostade 165 kr. (!)
A nä, de fick va. En liknande anrättning åt vi för några  dagar sedan här hemma och den såg betydligt smakligare ut.

Strax utanför Kivik stannade vi vid en fruktodling där vi brukar handla och köpte tolv kilo Gravensteiner för femton kronor kilot. De ska bland annat bli äppelmos

Vi körde hem via Brantevik, Skillinge och Kåseberga. I Skillinge såg vi en kritvit blank Rols Roys som körde upp och stannade vid sopstationen och fällde upp bagageluckan. (Vi stod på andra sidan gatan och tittade på en affär som sålde båtgrejor.) Han ska nog slänga fin skit sa maken. Ja inte vet jag, men han tog ut en kartong med tomma champagneflaskor som gick i glasbehållaren. Det var allt. Inga kartonger med tomma boxviner där inte.

Björn Hellberg och sillmiddag

Var hittar man det här trevliga fotot? Jo, i Hänt Extra nummer 40. Jag träffade Björn Hellberg utanför en bokhandel där han signerade sina böcker en dag under tennisveckorna. Den mannen är verkligen trevlig.

Maken har fiskat i dag, så nu hänger det 40 sillar i röken.
Britt-Marie och Ann-Britt från Senilteatern var här några timmar i eftermiddags. Vi jobbade lite med ramarna till vår nya föreställning.
När maken kom hem fick han kaffe och nybakad kaka med äpple i. Han undrade om jag hade bakat. Nej sa jag, du behöver inte oroa dig. Den här har Ann-Britt gjort. Det är allmänt känt att jag inte kan baka.
Tjejerna fick färsk sill med sig hem.

Titta på den här läckra anrättningen.Stor nyfångad sill som jag vänt i grahamsmjöl och stekt (med benen kvar) i margarin. Från vänster ligger gul lök i skivor, mjukstekt i vatten och smör och en liten skvätt kinesisk soya. Råriven morot, potatismos med klippt persilja och nykokt lingonsylt. Mmmm, det var ljuvligt gott.
Jag klämde ner två sillar, så nu sitter jag här med uppknäppta jeans.

Städdjävul och uppblåsbara Barbara

Städdjävulen flög i mig i dag, så det var lika bra att passa på och köra igång.
Det är inte kul att rengöra ugnen, men nu är det gjort. Visserligen torkar jag upp i ugnen om jag råkar spilla. Men oj, oj, oj, tänk så mycket god mat som lämnat spår i den. Efter ett visst besvär syns nu inget av detta.
Därefter tog jag ut allt som fanns i skåpet under köksvasken. Det var en hel del. Jag kunde konstatera att jag inte behöver köpa vetexdukar eller diskborstar det närmaste året. Dessutom har jag inte mindre än fyra burkar skurpulver. Vad nu det ska vara bra för. Jag menar, hur ofta använder jag skurpulver? De lär räcka i flera år.

När detta var gjort gick jag lös på gästtoan, duschrummet och badrummet. Visserligen städar jag på de här ställena en gång i veckan, eller oftare om det behövs.
Trodde att jag skulle hinna med mer, men luften gick ur mig vid tretiden. Jag tappade både lust och ork så jag la av.

Christina som bor nere vid hamnen, ringde och ville ha hjälp med att bära ut ett bord i trädgården så jag tog cykeln dit. När bordet var utburet satte vi oss och tittade på havet och pratade bort en timma.

En kille här i Gamla Lerberget har äppelträd i sin trädgård som dignar av frukt. Marken under är full av fallfrukt. Han vill tydligen tjäna en hacka, men sjuttio kronor hektot är definitivt i mesta laget för fallfrukt.
Nej, det är inte nämnda kille som står och vinkar vid grindstolpen på vilken det står en brännvinsflaska.
Det är en uppblåsbar docka. En tanke slår mig - varför har han en sådan?
Fast det har ju inte jag med att göra.

Citat:
Plikten är angenäm först när den är gjord.
Augusts Strindberg

Avunden skjuter på andra och sårar sig själv.
Thomas Fuller engelsk präst och historieskrivare 1608-1661

Kidnappning av Janne

Ingela och Bengt-Åke var ute i god tid när de bjöd in oss på en skaldjursfest som verkligen inte brukar gå av för hackor. Det brukar vara en av årets trevligaste fester.

Men - när Hasse från makens gamla arbetsplats ringde och talade om att de tänkte kidnappa maken för att festa av honom, fick jag ändra planerna. ringde återbud till Bengt-Åke som lovade att spela med. Jag sa till Janne att festen skulle skjutas på framtiden. Sedan ringde jag till makens syster som bor i Båstad och talade om att hon bjudit hem oss till henne och hennes man Lasse samma dag. Det var ju ok eftersom festen blev inställd. Jag sa till maken att vi skulle hämta upp hans systerdotter Netta på E6:an vid avfarten till Båstad.

När vi kom dit såg vi en buss som stod parkerad en bit bort. Det är nog den som hon har åkt med sa maken.
Sedan upptäckte han att det var en buss från Ljungby och strax därpå såg han hur arbetskompisarna klev av, 20 stycken. Jag får nog gå bort och hälsa på dem sa han. Ja, gör du det sa jag.
Vad ska ni göra frågade maken. Vi ska ut och festa lite, och vad ska du själv göra sa dom. Jag ska hem till min syster och svåger sa han. Nej sa jag, du ska följa med dina kompisar i bussen. Han såg ut som en fågelholk i ansiktet. Föresten sa jag, så ska du inte sova hemma i natt, vi ska övernatta på hotell Skansen i Båstad.
Jamen, jag har ju ingenting med mig sa han. Jodå sa jag. Jag har tagit med det du behöver, det ligger i bagaget.

Netta som arbetar med hotellbokningar på Centercourten, hade ordnat det här jättefina rummet på andra våningen till oss, dessutom med en superfin rabatt. Åh vad det kändes lyxigt.
Netta, Mona och Lasse tog hand om mig hela dagen och fram till kvällen när bussen kom och lämpade av alla tjejerna och killarna. De tog en runda i baren innan de fortsatte hemåt.
Här är familjen, Lasse och jag, Janne och Mona.

Här till vänster syns även några av tjejerna från hans gamla arbetsplats. Marita, Eva-Britt och Alma.

Det här var en oförglömlig dag och kväll för Janne, med mycket känslor.
Kidnappningen ute på E6:an, tävlingarna på "Gårdskampen" i Hemmeslöv, där för övrigt makens lag vann och avskedsdrinken i Hotell skansens bar.
Det blev många kramar och tårar när maken tog adjö av sina arbetskamrater. Maken är väldigt känslig och blir lätt rörd. Här vinkar han hej då med syrrans arm om sig och Lasse som syns till vänster.

Morgonen därpå tog jag på mig den vita badrocken (som man får låna) och de vita morgontofflorna med hotellets logga, (morgontofflorna tog jag med mig hem, det gör alla) och gick ner till spaavdelningen. Jag låg i den varma poolen alldeles ensam och njöt av stillheten. Sedan gick jag upp och väckte maken. När han duschat gick vi ner till restaurangen och åt frukost. Vi satt länge och njöt av den goda byffén och havsutsikten. Jag fick till och med en halv grapefrukt.
Vi behövde lite frisk luft så vi tog en promenad på cirka en timma. Nu var maken helt slut, både fysiskt och inte minst psykiskt. Han ville bara hem, och jag fick av förklarliga skäl ratta bilen hem. Det blev en tidig middag och han törnade in halv nio.

Senilteatern i Linköping. Sill och eisbein

I onsdags åkte vi i Senilteatern till Linköping för att uppträda på "Äldredagen 2013" med vår "Cabaret Livslinjen".  I torsdags upprtädde vi. Det var första gången vi hade en så stor publik, cirka 200 personer.  Vi blev som vanligt mycket uppskattade och hälsades välkomna tillbaka.

Samma dag hade maken varit ute och fiskat, han åkte med en båt från Råå. Det blev en massa sill, en makrill och en torsk på 2,9 kg. På den torsken vann han "största fisken" och kammade hem en gratis tur (260 kr) samt 200 kr. Inte så illa. Han hängde in 40 sillar i röken. De var färdiga i natt vid tvåtiden. Vi åt varsin till lunch, jättegott.

I kväll har vi ätit en 1,6 kg rimmad grisskank som jag hade kokt med krydd- och vitpepparkorn samt några lagerblad. Det fick koka tills det nästan föll isär. I Tyskland och Österrike kallas det för Eisbein. Till detta åt vi kokt potatis och morötter, surkål, senap och riven pepparrot och sköljde ner det hela med bier och Maltesersnaps. Ah! Det var hur gott som helst.

"Den som hänger upp sig på småsaker är väl själv inte större än så."
Tyskt ordspråk

Ultraljud - för män

Natten till idag var det frost i Ljungby. Här i Lerberget var det plus fem grader.

Alla 65-åriga män i Helsngborg  och kommunerna runt omkring erbjuds en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Maken har en tid reserverad onsdagen den 18 september kl 07.30. Han fick inte äta eller dricka fyra timmar före inbokad tid. Maken tog fel på dag, han  trodde att det var i dag han skulle undersökas - men det var som sagt var fel. Det fick han veta när han anmälde sig på lasarettet i morse. Det är inte förrän i morgon han ska fasta och undersökas. Han får med andra ord fasta i två dagar, eller rättare sagt, skjuta på frukosten några timmar. Värre än så är det inte, och det kommer förmodligen inte att lämna några synliga spår på figuren. I kväll har vi  ätit varsin stor helstekt rödspätta med kokt potatis, gröna ärtor, skirat smör samt en stor sallad. Det var jättegott alltihop.

Tidningen "HÖGANÄS"

Nu har septembernumret av tidningen "HÖGANÄS" kommit ut. På sidan 10 finns ett foto av Ann-Britt och mej och där kan man läsa om "Senilteatern" där vi ingår. Det står det bland annat att "Teatergruppen har fått goda recensioner och många som missade föreställningen har hört av sig och önskar få möjlighet att se Cabaret Livslinjen. Nu kommer därför ytterligare en chans att få se den omtalade föreställningen. Teatergruppen kommer på den internationella äldredagen den 1 oktober i Tivolihuset att ge en extra uppsättning, dagen till ära. Hög igenkänningsfaktor och många skratt utlovas."

I dag har Senilteatern, som vanligt på måndagar, repeterat på Sundsgården. Nu ska vi arbeta fram en ny föreställning. Tack och lov så får vi hjälp med regin.

I eftermiddags tog jag maken med på en promenad. När jag motionsgår vill jag ta ut stegen och gå i ganska rask takt. Maken kan inte gå så fort, dessutom ska han stanna och titta på allt möjligt. Han kan inte både gå och titta på samma gång. Nä, han är ju man.
Vi gick som drottning Elisabeth av England och hennes make prins Philip. Hon går före och han kommer tre steg efter. Nä, ska jag ut och motionsgå så kan jag definitivt inte ha maken med mig. Ska vi gå ut tillsammans så får det bli en lite makligare promenad.

En inte lika underbar dag

Lika fint väder som det var i går, lika tradigt har det varit dag. Blåst regn och plus femton grader.
En promenad lockade verkligen inte så vi satte oss i bilen och körde söderut. 

När vi körde utmed havet i Lerberget såg vi de här fåglarna som tagit skydd här i väntan på bättre väder. Det var för övrigt gott om måsfåglar överallt längs kusten.
Vi fortsatte till Råå och gick ut på en av bryggorna.

 

 

Här ligger många sommardrömmar för ankar. Undrar om alla båtar som ligger här har lämnat bryggan i sommar. Eller har de bara bryggseglat?
Längts ut har vår kompis sitt fartyg. De har verkligen haft glädje av och utnyttjat den fina sommaren för många turer med sin båt.

Salong Sigge har haft öppet idag och jag har klippt både Robban och Janne. Inte nog med att jag har fixat frisyrerna på dem, jag har även klippt ögonbryn och tagit bort ett och annat öronhår. De är så fina när jag är klara med dem.

En underbar dag på sjön

Åh, en sån underbar dag! Soligt, varmt och endast en svag vind. Perfekt för en dag på sjön. Strax efter klockan elva träffade vi Robert och Anna på bryggan och en stund senare gled vi ut genom hamninloppet.
I dag bestämde Anna och jag att vi ville ta en tur runt Kullaberg. Vi satt i aktern och njöt av solen.
Det var fantastiskt att se den storslagna naturen från sjösidan.

På flera av de höga, branta och på många av de till synes lodräta bergsväggarna hängde det klättrare.
Många alper har jag bestigit men jag skulle aldrig få för mig till att klänga på en klippa utan att veta var jag ska sätta mina fötter eller kunna hålla mig fast. Men en hel del kände tydligen en stor längtan efter att göra just detta i dag på Kullen. Tyvärr är det inte alla som klarar det utan trillar ner och skadar sig. De som man inte kan hämta uppifrån med ambulans eller helikopter får man försöka plocka ner och ta sjövägen.

Hit upp till Kullens fyr har jag cyklat,  dit är det en lång och seg stigning från Mölle och upp. Ok den sista biten till toppen gick det inte att cykla, det var både för stenigt och för brant. Men det gick bra att leda upp cykeln. Från sjösidan ser det faktiskt inte så högt ut.

Vid kaffét i Ransvik var det rätt mycket folk. Det går en stig dit från Mölle. Man kan också köra bil dit från andra sidan av berget och gå dit ner på en trappa.

På vägen tillbaka la vi till i Mölle hamn. Jag hade kaffe och mackor med mig, vår medhavda fika tog vi med oss upp på hamnplanen. Där var mycket folk, några kom med båt, andra på motorcykel, men de flesta var bilburna. Jag brukar cykla dit. På Knafves var nästan alla bord upptagna och till glasskiosken var det kö. Anna och jag köade också och tog varsin stor våffelstrut med kulglass, den var god.

Ska man tro meteorologerna så var detta den sista fina sensommardagen i år.
Vilken tur då att jag kunde få njuta den ute på sjön tillsammans med mina kära, Robert och Anna.

Fredagen den 13:e

Fredagen den 13:e är ett datum som är allmänt känd som en otursdag. Skulle tro att maken är benägen att hålla med om det, speciellt efter idag. Han har målat svart idag, ja alltså med svart färg.
När han hade hållit på ett tag ropade han på mig. Han hade slagit huvudet i takstolen så att det blev ett rejält hack mitt uppe på skallen och blodvite uppstod. Jag hämtade Alsolsprit och plåster, rengjorde såret och satte på en plåsterlapp. Sedan kunde han fortsätta måla.
Därefter gick jag in och förvällde nästan ett kilo kantareller som jag köpt på Maxi (extrapris 105 kr/kg).
De var nästan klara när han åter ropade på mig.
Nu hade han tappat burken med svart färg ner på marken på vårt röda Höganästegel på baksidan av huset. Det var mindre än en liter färg,  men oj vad mycket det såg ut när det hamnade där det inte skulle och vilken spridning det hade. Det stänkte bland annat upp på den gula tegelväggen. Min uppgift var att spruta vatten medan maken arbetade frenetiskt med piasavakvasten. Den mesta färgen fick vi tack och lov bort. Men det krävdes mycket vattenspolande och mycket skrubbande med kvasten. Här är maken med både plåsterlapp och ny färgburk.

För övrigt har det varit en bra dag. Mona, min kära svägerska ringde och vi pratade bort en stund, närmare bestämt cirka 45 minuter.

I eftermiddags cyklade jag till Mölle fiskrökeri, det var vindstilla, soligt och härliga 20 grader varmt.
Jag köpte ett kilo färska räkor som vi har ätit i kväll med vitlöksbröd och goda ostar och ett gott Rieslingvin. Mmmm. Jättegott!
Jag köpte även två rödspättor på tillsammans 1,2 kg. Här ligger de i vasken. Nu är de rensade och ligger i frysen.

TTA-banracing bland annat

Usch! Frukosten i morse blev mindre bra. Jag hade ingen grapefrukt hemma. Men, men, det fick gå ändå.

TTA banracing gick av stapeln på Tierps Arena i går. Etta kom Richard Göransson, hans tid var ca 30 minuter. Thed Björk som tävlar för Volvo Polestar racing, säkrade årets STCC-titel i och med dagens tävling genom att komma på tredje plats. Även prins Carl-Philip Bernadotte ställde upp och tävlade här. Han kom in på tionde plats nitton minuter senare (!) och blev därmed sist. Han skulle kanske satsa på en annan sport?

Även i dag har maken arbetat på taket. Här är han med penseln i högsta (!) hugg. Nu är de två kuporna på södersidan klara. Kvar att måla är nu de två takfönsterna på norrsidan.

Jag tog cykeln när jag skulle in till Höganäs och köpa grapefrukt. Det blåste en kraftig ostanvind, så det kändes som motvind på båda hållen.  När jag cyklade förbi Ingers hus nere vid hamnen i Höganäs, var hon i trädgården. Hon tyckte att jag gott kunde komma in och prata en stund. Den stunden blev två timmar. Inger är pensionär sedan ett år. Hon var anställd i receptionen på Friskis & Svettis samtidigt som jag arbetade där som funktionär (utan lön).

I kväll har vi ätit varmrökt lax, gräddstuvad spenat och kokt potatis. Till detta goda drack vi en ännu godare flaska Riesling hemförd från Alcase.

Mjölkbidrag och Pumphuset (igen)

"Färre ansöker om mjölkbidrag". Om detta kunde man läsa i dagens HD. Ja, nu gälde ju inte detta privatpersoner, utan svenska mjölkbönder. Annars hade jag ansökt. Maken dricker nog en liter lättmjölk om dagen, ibland mer, så han lär nog inte bli benskör. Hälsoprofeter anser att mjölk mest är till för barn och kalvar.

Min väninna Birgitta, som bor i Viken, ringde och undrade om vi inte skulle kunna köra och titta på Caroline af Ugglas utställning på Pumphuset i Borstahusen utanför Landskrona. Ja gärna det. Maken och jag har visserligen sett den, men den tål att tittas på igen. Klockan tolv träffades vi och började med en sopplunch i Kyrkstugan i Viken. Där serverades en underbart god och matig fisksoppa som man hämtat från Tunneberga Gästgivaregård i Jonstorp. Till detta fick vi hembakta fullkornsbullar med smör och ost, jättegott. Som avslutning starkt, gott kaffe och en kaka. Allt till det överkomliga priset av förtio kronor. Därefter fortsatte vi till Pumphuset i Borstahusen. Det var kavlugnt och varmt så våra jackor kunde vi lägga ifrån oss. På andra sidan sundet hängde dock mörka moln.
Vi pratade så mycket att vi fick gå runt två gånger för att riktigt ta in allt som fanns på tavlorna. Det blev en hel del skratt. Vi hade en mycket trevlig dag. När vi körde hem kom regnet.

Maken har varit uppe och målat takkupan svart. Vindskenorna målade han vita på marken. De ligger nu i carporten och torkar.
I kväll är han alldeles vingabröten. Han gick upp och lade sig klockan åtta. (!) Jag ska titta på Stalkers på 3.an och Breaking news med Filip & Fredrik på kanal 5, så jag lär inte släcka sänglampan före klockan tolv.

Takkupan och Hollywoodfruar

Maken slipade röken i går och strök den sedan med ett nytt lager gul färg. Idag har han inte gått i taket, han har inte heller slagit klackarna i taket, men väl på det.

Takkupan behövde målas, så han lånade en extralång stege av Nisse och for sedan iväg och köpte färg. När han skrapade vindskenorna, upptäckte han att de behövde bytas ut. Nu är brädor inhandlade, tillsågade och inoljade. Vädret har varit perfekt, soligt och varmt. I morgon fortsätter han med arbetet på takkupan.
Själv har jag farit fram med mitt hatobjekt dammsugaren. Tradigt men välbehövligt, där åkte in både döda flugor och spindlar, varav en var STOR och levande, usch jag kan inte med spindlar. Sedan tog jag en cykeltur in till Höganäs där jag uträttade ärenden på både banken, biblan, City Gross och till slut Mölle fiskrökeri. Där jag köpte varsin stor rödspätta som vi har ätit i kväll.

Vi tittade på Svenska Hollywoodfruar i kväll. Alltså, jag har ju min uppfattning om dem, men allt vad jag tycker ska jag inte torgföra här. Jag undrar bara, spelar de här och kvinnorna teater, eller är de så blåsta på riktigt?  En del av dem är i övre medelåldern och några har uppnått pensionsåldern. Man har med mer eller mindre lyckat resultat, försökt att på konstgjord väg, se betydligt yngre ut. Resultatet har blivit välmejkade, stela och släta ansikten med silikonfyllda läppar och kinder. Brr! De uppför sig som småflickor och försöker vara flickaktiga. Lurar de verkligen någon, att tro att de är yngre än sina barn? Dessutom verkar det som att den som är smalast vinner. Men kära nån, det blir ju bara patetiskt. Man skulle vilja säga åt dem att växa upp. Nä, nu orkar jag inte mer, jag går upp och lägger mej.