Lenas oststänger

Änglar finns men dom e få, de e sällan dom syns men då o då kan man få se dom, jag tror dom bor i Vilhelmina..... Kommer ni ihåg den här gamla slagdängan av Hasse å Tage? Ja, hur som helst så vet jag att åtminstone en ängel finns i Höganäs, hon heter Lena.

I fredags när jag jobbade på "Friskis" pratade jag med Lena, en av våra motinärer och talade om att jag skulle köpa oststänger. Tyckte att det skulle passa bra till kräftsoppan som jag skulle bjuda mina gäster på till förrätt på lördagen. Lena sa att hon hade ett bra recept på jättegoda oststänger som hon gärna delade med sig av till mig. Tyvärr sa jag, så hinner jag inte baka. Jag skulle ju jobba även på lördagen. Vet ni vad den här ängeln i kvinnogestalt gör? Jo, kommer till "Friskis" på lördagen med ett fat oststänger på ett keramikfat som hon själv har gjort! Hon är bland mycket annat även kerakeramiker. Jag blev så lycklig av hennes generositet att jag blev alldeles knottrig. Förutom en varm kram som hon genast fick, ska ja försöka återgälda henne på något sätt. Mina gäster åt upp nästan alla oststängerna. Jag berättade hur de kommit till mitt bord. De sa åt mig att vara rädd om en så fin väninna. Ja, det ska jag vara. Våra gäster kom klockan sex på kvällen, de sista gick strax efter klockan två på natten. Halv fyra släckte jag sänglampan, helnöjd. Vilka trevliga och fina vänner vi har! I dag har jag, en av "skådespelarna" i Senilteater, spelat på Träffpunkt Söder. Som vanligt blev vår cabaré mycket väl mottagen. Nästa framträdande blir på måndag.