Oj, vilken dag det blev!
I morse hörde jag på Radio Malmöhus en intervju med Agneta och Carolina Gynning. De skulle ha en gemensam vernissage i Malmö klockan fem i eftermiddags. Mamma Agneta arbetar i brons, glas och marmor och hennes dotter Carolina målar tavlor.
Jag bestämde mig genast för att köra dit och ta en titt, och ringde min väninna Birgit som bor i Malmö.
En stund innan jag skulle köra hemifrån ringde telefonen. Det var doktor Niels som talade om att svaret på mitt näsprov visade att jag har en infektion och att jag behöver ta en antibiotikakur.
Åh, utbrast jag, det var på tiden!
Den kunde jag ha fått första gången jag var på Vårdcentralen, eller åtminstonne förra torsdagen. Nu fick jag snabba mig in till apoteket och hämta medicinen innan jag körde till Malmö.
Först körde jag hem till Birgit. Hon är en härlig kvinna, vän och rådgivare. Ständigt omgiven av sina tillgivna kattor. På fotot är hon med Emma.
Tack vare min GPS som lotsade mig, hann jag fram en kvart innan vernissagen började. En dörrvakt som såg ut som en bodyguard, stod i dörren och släppte in besökare. Där inne var det fotoförbud.
Carolina var iklädd lårhöga svarta mockastövlar med platåsulor och höga klackar. En snäv kjol som precis täckte rumpan och en ärmlös väst i rödräv (?). Hennes kortklippta hår var sotsvart och läpparna blankt lackröda. Hon gick omkring och filmade sina tavlor. När hon spankulerade omkring ensam utan att filma, gick jag fram till henne och hälsade. Därefter frågade jag om jag fick ta ett foto av henne. Nej sa hon, ser de andra att du får ta ett kort av mej så kommer alla de andra också att vilja ta kort - och det orkar jag inte med. (!?)
Nu tror jag inte att alla de andra (ca 20 personer) som fanns där, hade kamera med sig, eller ens hade en tanke på att ta ett foto. Det fick bli ett utanför lokalen. Vakten tittade surmulet på oss, men vad skulle han göra?
Hur var då utställningen? Jo flera av tavlorna tyckte jag om och även bronsskulpturerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar