Sicken vecka!

Ah, sicken vecka! Då menar jag den som gick (26/11 - 1/12). Det började på måndagen med generalrepetition på Senilteaterns Cabaret Livslinjen. Allt gick som smort, även pensionärsrappen. I tosdags morse tog jag bussen uppe på 111:an till Sundsgården. I Viken klev Ann-Britt på. Vid Sundsgården stod Karin och väntade med vår inhyrda buss. Klockan tio var alla damerna på plats i bussen. När vi hade lagt in våra privata packningar och vår rekvisita i bagaget, samt jackorna ovanpå, ja då var bagaget fullt. I början när vi körde duggregnade det och regnet tilltog ju längre norrut vi kom. Så småningom övergick ösregnet till blötsnö. Klockan sex var vi framme vid vårt hotell i Södertälje, som var jättefint. Jag delade rum med Britt-Marie. En jättebra rumskompis. Förutom att hon är trevlig så snarkar hon inte. Vi hann bara med att slänga in vår packning innan vi gick till den första föreställningen. När den var slut gick vi ut och åt. Vi hade full gärning alla tre dagarna. På onsdagen underhöll skådespelaren Helge Skoog oss med "Larmar och gör sig till". Han behövde ha upp lite folk på scenen så Karin och jag gick upp. Tillsammans med några andra tjejer och killar fick vi sedan en lärorik lektion i samarbete. Efteråt fick jag en liten pratstund med honom.

Gunnel fyllde år den här dagen och Ann-Britt fyllde år i fredags, så vi beslöt att fira dem lite. Gebe och jag sökte upp ett systembolag och inhandlade en flaska skumpa och en box rödtjut. Några nötter eller annat snacks fick vi inte tag på, men jag hade tre bars, sådana där med nötter, fullkorn och lite annat som man köper i hälsokostaffären. Med en liten fickkniv delade vi dem i småbitar. Gebe hade en stor påse bilar, så detta fick bli tilltugget.

Här är födelsedagsbarnen. Ann-Britt till vänster som fyllde år på fredagen och Gunnel till höger som fyllde år den här dagen (onsdag).

Vi samlades i ett av våra rum och hade som synes, så himla kul, trångt och trivsamt. Det blev mycket skratt. Den kvällen var det ingen som orkade gå ut och äta. Torsdagen började med att vi blev underhållna av Berit Carlberg. Hon var under sjutton (17!) år Nils Poppes musa på Fredriksdal. "För att inte tala om alla dessa stjärnor" är en föreställning där hon sjunger och berättar om sina idoler Greta Garbo, Zarah Leander, Edit Pia, Judy Garland med flera. När hon skulle framföra sången Lilly Marlene bad hon alla som kunde den att sjunga med. Jag kunde alla verserna. När jag var liten ville jag alltid att Mamma skulle sjunga den för mig som godnattsång. Jag är ju född 1944 i krigsslutet när den var som mest populär. Klockan elva var det så dags för Teater Arkens Senilteater, Helsingborg att framföra "Cabaret Livslinjen". Utan tvekan var vårt framträdande det som lockade fram de flesta skratten. Efteråt kom flera fram till oss och berömde både innehållet och framförandet. Härligt! Vi blev inbjudna till både Göteborg, Stockholm och Överkalix. Det var verkligen kvitto på att vi var uppskattade. Vi sa att vi gärna skulle komma, bara de stod för resa och uppehälle. Ja, ja, man kan ju alltid hoppas.

Så här nersnöad var "vår" buss torsdag morgon. Efter lunch körde vi söderut igen och var hemma i Helsingobrg vid sextiden. I fredags tog jag bussen in till Knutpunkten och klev på Swedbud som gick till Ljungby. Den var på Ljungby stopp halv fem. Maken hämtade mig och vi körde till hans lägenhet som ligger mitt i centrum. Jag hann bara slänga in min väska och gå ner till parkeringen där en av makens arbetskamrater hämtade oss och körde till deras arbetsplats (Volvo i Ljungby). Där samlades vi, ca 35 stycken, anställda och en del fruar, för en fördrink. Personalklubben bjöd på vin och bier. Maken och en annan kille hade köpt whiskey. I mer eller mindre samlad tropp gick vi sedan till Ljungby Gamla Torg. Restaurangen heter så. Vi fick ett julbord med bland annat 15-20 sorters sillinläggningar, rökt, gravad och kokt lax samt allt annat som hör till ett julbord. Ingen tomtegröt, men eftersom vi var i Småland blev det så klart ostkaka med jordgubbssylt och vispgrädde, kaffe och en massa godis. Själv höll jag mig till sillen och laxen samt en liten bit ostkaka med tillbehör och kaffe. Efteråt gick vi till Pub Charlie, jag tror att de flesta hängde med. Där drog jag ner tre flaskor Ramlösa, inget annat. Därifrån hade vi inte många meter promenad till makens lägenhet. Vi lade oss i samma säng klockan två. Oh! vilken natt. Det var inte mycket till sömn jag fick. Nä, nä nä, tro nu inget. Trots att maken är snarkopererad snarkar han så högt att jag är rädd att han stör grannarna. På morgonen gick vi glåmiga ner till Roddys Konditori, jag såg när de öppnade, och tog en fullkornsfralla med ost och te respektive kaffe. Det var vad vi orkade med. Därefter tog vi en vederkvickande promenad i stan och besökte en julmarknad. Innan vi körde hem tog vi en runda ner om en hamn i Bolmen där vi har haft vår båt. Ja, där gick den lördagen. Robert och Anna tittade in en stund på kvällen. Vi gick och lade oss tidigt. I går putsade Janne alla våra fönster (dom är många) både uppe och nere, på in- och utsidan. Sedan satte jag upp min lilla vita keramikstjärna i fönstret i matvrån, en liten vit ängel med lampa hängde jag upp i gästrummet och sjuarmade ljusstaker i de andra fönstren. Det lyser så fint. På tomten har vi ljusslingor i buskar och runt taket på "Reträtten" (friggeboden). Vid halvfyratiden körde vi in till Höganäs och tittade på julskyltningen. Där var som vanligt massor med folk och många bekanta som vi och prata med. I morse gick jag upp klockan fem. Jag var på "Friskis" halv sju och öppnade. Trodde att jag skulle jobba, men hann inte starta datorerna innan Sussi kom. Det var hon som skulle jobba! Där gick jag miste om en sovmorgon. När jag ändå var där körde jag ett pass på 1,5 timme i gymmet. Det var lika bra när jag ändå var där. Annars hade jag säkert inte kommit mig för att köra dit idag. Som det har snöat idag! På radion har man gått ut med en klass-ett-varning. Ja, jag tänker då inte gå utanför dörrarna mer idag. Ska lägga mig tidigt i kväll, tror jag.