Nyrögad ål

Näsan har slutat rinna, så nu stannar Idomin salvan kvar runt näsan, men rösten är fortfarande starkt beslöjad och jag har ägnat mig åt inomhusaktiviteter även idag, dammsugning. Känner mig klen.

Robert (min son) kom hem till mig i dag med en nyrökt ål. Han har inte fångat den själv. En granne till honom är fiskare och har licens för att fånga ål. Robert brukar röka ett gäng ålar till honom varje år vid den här tiden. Numera röker han inte in så många, det tar för lång tid. Det är verkligen inte gjort i en handvändning, utan kräver flera jobbiga och tidskrävande moment innan man kan hänga in den i röken. Väl inne i röken måste man noga kolla temperaturen så att ålen torkar först innan den börjar rökas. Gör man inte det kan den bli kokt eller fallål (ål som trillar ner). Men Robert är fena (erkänt duktig) på att röka. Ålen jag fick vägde nästan 800 gram. Jag delade den i tre rejäla bitar och frös in. Så småningom ska vi avnjuta den med äggröra och gräslök på en skiva kavring. Det är inte mycket som slår en sådan anrättning.