Maken har slitit ut en maskrosuppdragare, eller varit för hårdhänt i hanterandet. Ja, hur som helst så har den gått sönder. På vår väg till Granngården i Viken (i går) körde vi ner om hamnen.
Där i två täta led, stod veteranbilar och en veteranmotorcykel med sidovagn. Många av de som körde och åkte i bilarna och på motorcykeln, hade tidstypiska käder.
En av de här underbara bilarna var en blänkande djupt blå Chrysler Imperial från 30-talet. I baksätet på en A-Ford också från 30-talet, satt ett tufft litet knyte som heter Gimli. Hans husse och matte hade satt på honom en specialsydd jeanskluta på huvudet och motorglasögon (som en knutte) så att han skulle slippa få drag. Han var van att sitta i den här utstyrseln och var alldeles oemotståndlig. På det översta fotot syns Chryslern. Där bakom, parkerad vid den vita muren, står min blå Clio. den lär väl aldrig bli veteranbil.
I dag visas de fina veteranbilarna upp på Sofiero.
Vi kom hem med en ny maskrosupptagare och en ny vattensspridare.
I dag är Arvid , vår yngste granne, nu 2 månader gammal, i HD. Både på första sidan A-delen, och i D-delen sidan 6 och 8. En col kille som inte som inte lät sig imponeras av fotografernas konster för att få honom att skratta. Jag däremot kan stolt berätta, att jag har fått ett stort leende av honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar