I lördags ville jag bjuda min son och svärdotter på ett riktigt gott vin även till huvudrätten och korkade upp en flaska Italienskt rött.
Vid något tillfälle fick vi vinflaskan av någon som säkert gav bort den i tron att den var god. Maken och jag smakade på det och konstaterade att så inte var fallet. Det var odrickbart.
När Lars och Lena var här i söndags, bad jag att de skulle smaka och ge sitt utlåtande.
Lars tyckte att det luktade häst och smakade (onämnbart) illa.
Lena påstod att det luktade manege och smakade unket och sjukt, eller som hon sa, det har hänt något med det här vinet, så ska det nog inte smaka.
Båda var överens om att det bästa man kunde göra var att "vaska" (=hälla ut i vasken) det.
Vinkännaren Carl-Jahn Granquist brukar ge poetiska och oväntade beskrivningar av smaker och dofter på vin, som tafsar fint på tungan och ger en stor upplevelse i gommen.
Våra kompisars mer robusta och rättframma utlåtande lämnade inte mycket över åt fantasin. De var väldigt tydliga och samstämda när det gällde den djuriska doften.
Om man marinerar fläskkött i vinet kanske det smakar häst?
På fotot syns det misslyckade vinet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar