Rondellinstallation i Höganäs

Rondellen i Höganäs har en fin staty. "Gubben upp och ner" gjord av en konstnär från Lerberget.

Men inte nog med det. I lördags morse när vi körde in för att köpa frukostbullar såg vi att rondellen begåvats med ytterligare en både tillfälllig och orginell installation. Se fotot.

Strax efter tio i förmiddags kom en man som som vi tidigare köpt fönster av. Han tittade och fick måtten på ett fönster som vi missade att beställa då. Det ska bytas ut nu. Leveranstiden är 6-7 veckor. Dår får vi hoppas att det blivit lite ljummet i luften.

Strax därefter körde jag till "Friskis" och jobbade några timmar. Det var väldigt lugnt.

Ann Kristin Hedmark på Tivolihuset i Höganäs

I torsdags kväll var jag på Tivolihuset i Höganäs och tittade/lyssnade på en hyllning till Hasse och Tage. "Vart tog alla hundar vägen?" Det var en musikalrevy i Hasse och Tages fotspår.

Det bjöds på sketcher, sånger och revynummer från "Gröna hund" 1962 fram till "Under dubbelgöken" 1979.

Men, men, men.......... De skämten som var nya och aktuella då kändes bara nattståndna nu. Dessutom har man ju hört de så många gånger under årens lopp att man själv kan texterna ordagrant.

Det hördes heller inte så många skratt i salongen. Det var svårt att dra på smilbanden, men jag gjorde det ändå för artighets skull eftersom jag satt på första raden och kunde ha ögonkontakt med de på scenen.

Behållningen var Ann Kristin Hedmark som sjöng Monica Zetterlunds repertoar, mycket likt henne dessutom. Den första sången hon sjöng, "As time goes by" gav mig gåshud.

Medelåldern på publiken var hög, från strax under pensionsåldern, men de flest var en bra bit över den.

Seniorjympare på F&S och 1.000 m bröstsim

När jag jobbade på "Friskis idag bläddrade jag lite i den senaste "Friskispressen". Där finns det mycket intressant och nyttigt att läsa.

Friskis & Svettis i Höganäs har 3.115 medlemmar. Det är nära 13% av kommunens invånare, alltså var åttonde person i Höganäs. Inte illa!
Två av de entusiastiska seniorjymparna är Wera 89 år och Lars 81 år. De är nytillkomna deltagare som lockats dit av goda vänner. Där ser man, det är tydligen aldrig för sent att börja.

Alla ungdomar åker inte bort på sportlovet, många har sökt sig till F&S. De kan träna gratis den här veckan. Där kan man nog fånga upp flera nya medlemmar.

Själv körde jag till simhallen och avverkade mina 1.000 meter. Där var förvånansvärt lite folk, med tanke på att det är sportlov. Fast de har nog varit där tidigare på dagen. Jag kunde till och med få plats i bubbelpolen.

Efter att ha bastat, skrubbat kroppen och smörjt in den från topp till tå är jag nu skönt trött.
Ska asa mig upp till bingen. Får se hur många sidor jag orkar läsa innan jag slocknar.

Praktfull Rosenbukett och grötlunch

Den här praktfulla rosenbuketten fick jag av maken i fredags. Varför? Nej det var inget speciellt, jag får rosor lite då och då. De här är ovanligt stora. Jag mätte stjälkarna, de var 63 cm långa och de utslagna rosorna är idag lika stora som min handflata. Jag har klippt av en bit av stjälkarna varje dag. De dricker mycket (hett) vatten.

I gårdagens HD läste jag att Råggröt mättar mycket längre än till exempel havregrynsgröt. Jag tror inte att jag har ätit Råggröt någon gång, men nu har jag köpt en paket rågflingor. Idag kokte jag mig en tallrik. Åt den med lingonsylt och mjölk strax efter klockan tolv och visst mättade det.

Lägg märke till den fina lilla röda sleven. Det var den jag köpte i Köpenhamn för 5.95 dkr i en affär på Strögen, de säljer en salig blandning av en massa billigt krims krams, men även flera bra, användbara saker, som till exempel sleven. Affären ligger i ett gammalt hus mitt emot en kyrka.

Efter grötlunchen tog jag mina stavar och gick till Viken. Jag tog cykelbanan dit och gick den nya promenadstigen längs med havet hem. Det snöade hela vägen till Viken, inga mängder, men ändå. Sedan var det uppehåll till jag kom åter till Gamla Lerberget, då började det snöa igen. Kollade utetemperaturen när jag kom hem. Den stod på minus 6.4 grader. Inte så konstigt att jag frös om benen.

"Skenbart" - en jättebra film med Lena Nyman

I går kväll däckade maken tidigt. Själv satt jag och tittade på TV´n. Först på "Melodifestivalen" och den var väl sådär.
Därefter tittade jag på "Gaygalan" som var en kanonbra underhållning.
Till slut tittade jag på filmen "Skenbart" från 203, en svensk komedi med bland andra Gösta Ekman, Robert Gustafsson, Marie Göranzon och Lena Nyman. Den slutade halv ett på natten. Första gången jag såg den här filmen var när den hade premiär.

När jag kröp till sängs klockan ett var jag klarvaken. Läste till halv två då jag släckte lampan.
Vaknade vid halvsjutiden. Drog upp rullgardinerna och satte upp ljudvolymen på radion.

Jag lockade ut maken på en solig men kylslagen promenad idag. Därefter tog vi en tur med bilen.Vi stannade till hos Jollen i Viken och köpte en liter lättmjölk. De sålde små torra och skrynliga potatisar som enligt skylten var mjöliga King Edward, de kostade 14 kr/kg. Samma sort, fast betydligt större och fräschare köpte jag på City Gross i Höganäs, för 7.90 kr/kg. Man kan ju undra varför de var drygt 6 kr dyrare per kg och av så mycket sämre kvalitet i Viken.

Vi satte själv potatis i fjor. Det blev bra utdelning så vi har tänkt att sätta även i år.
Ett år skulle min svärfar (salig i åminnelse) sätta potatis tidigt på våren. Tjälen hade inte gått ur jorden så han fick, tro det eller ej, ta fram sitt isborr och borra hål för att få ner sättorna.
Jodå, det blev potatis så att det räckte till flera kok.

Ingen Picasso - men shopping i Köpenhamn

Den här lördagen skulle maken inte ut och fiska! Så, jag föreslog att vi skulle njuta lite finkultur. På Louisiana pågår just nu en utställning med Picassos verk och jag tyckte att vi kunde köra dit. Han gillade mitt förslag. Vi har sett en Picassoutställning där 1981 och jag tror att vi såg en senare också. Den här vill vi också gärna se.

Det var kanonfint väder, soligt och fyra grader kallt. Vi körde hemifrån strax före klockan elva. Jag tror inte att det var mer än högst femton bilar med på färjan över till Danmark.

När vi kom till Humlebaek såg vi på långt håll bilköerna in till Louisiana.
Vi köade och så småningom blev vi mottagna av p-vakter som talade om att alla p-platserna var upptagna och hänvisade oss till Humlebaeks station. Där skulle det finnas p-platser och därifrån gick det gratisbussar till Louisiana. När vi såg allt folk som bara vällde mot ingången beslöt vi på en gång, att den här utställningen väntar vi med att se tills lite längre fram.
Istället fortsatte vi till Köpenhamn. Där var det inget problem att parkera.

Trots att vi var varmt klädda, från huvudet till fötterna, så frös vi. Solen sken generöst även här men med minus fyra grader och blåst kändes det mycket mycket kallare.

Nere på Vitts (stavas det så?) Vinstue slank vi in och tog smörebröd och bier. Det satt bra. Därefter fortsatte vi vår vandring. Det var fullt med folk överallt på Ströget och i varuhusen. Vi gick in på Magasin och Illum. På både dam- och herravdelningarna var det mycket färg på kläderna. Maken var dock inte intresserad av pikétröjor och bomullsbyxor vare sig i rosa, lila, lindblomsgrönt, citrongult eller någon annan klatschig färg. Men föresten så fanns det nog inget i hans storlek. Det får bli något från Dressman eller Nisses.

När vi gick till bilen några timmar senare, hade jag shoppat både en liten röd plastslev och en vit dunväst. Det var ju bara sånt som jag har saknat och måste ha. Vilken tur att jag sprang på det i Köpenhamn.

Längs hela kusten låg is och issörja en bra bit ut i sundet. Stenar och bryggor var överdragna med tjock is och stora tjocka istappar hängde överallt. Vid halvfemtiden vi körde tillbaka till Helsingör. Då tog jag fotot ovan. Att promenera längs havet här såg ut att vara förenat med livsfara. Det tar nog ett tag innan de här bänkarna och papperskorgen är isfria.

På spåret och Skavlan med gäster

Oh va skönt det är att kunna röra sig igen - om än med en viss försiktighet.
I dag har jag jobbat i receptionen på "Friskis" några timmar. Jag ryckte in för en kompis som var sjuk. Där var som vanligt på fredagarna mycket folk. Seniorpassen på morgon och förmiddag är välbesökta. Bea dukar varje fredag upp en läcker frukostbyffé, alla borden var upptagna av hungriga motionärer.

Därefter jobbade jag som ledsagare i 1,5 timma. Det var som vanligt mycket trevligt.

I kväll bjöd jag maken på stekt laxforell.

Nu tittar vi på "På spåret". Enligt maken var det mycket bättre när Oldsberg var med. Nu är det lika tråkigt som den där serien du vet, den om dom som sålde olja. Vilken serie och vilket oljebolag menar du sa jag, Stat Oil eller Q 8? Fast jag förstod ju att han menade "Dallas". Ja, ja, jämföra "På spåret" med "Dallas"............hmm........

En av frågorna i "på spåret" i kväll var, vad hette de tre bröderna i efternamn från Sverige som vann OS i Acapulco år 1968. Sandelin sa maken, som bara satt och slötittade - och det stämde! När jag frågade i vilken sportgren dom vann, suckade han ljudligt, tittade på mig som om jag var mindre vetande, och sa sedan segling. Som om det var den mest självklara och naturligaste sak i världen att veta.
Jaha??!!! Värdelöst vetande kan jag tycka, men ibland kan man ju ha nytta av det. Som när man till exemel tävlar i "På spåret".

Nu ska jag titta på Skavlan med bland annat Sven-Bertil Taube och författaren Bodil Malmsten.

Ryggskott? Ny skrivare och problem.

Phu! Vilken vecka.

Först det trevliga.

I lördags körde min son och maken till båtmässan i Göteborg. Nej, de köpte inte någon båt, fattas bara. Den lilla de har är alldeles tillräcklig för de gånger den går över sundet.

Men de kom inte hem tomhänta. De hade givetvis köpt på sig ett par påsar var med nya drag. Ja, det var säkert behövligt för de har ju inte så många innan (ha, ha).

På hemvägen körde de som vanligt inom "Laxens Hus" vid Falkenberg. Maken köpte varsin tallrik med fyra olika sorters lax, och två olika sorters paj med lax och mozzarella. Svärdottern kom hit med två flaskor underbart gott vitt vin som de fört hem från Frankrike. Det blev en riktig festmåltid.

I söndags körde maken och jag in till El Giganten på Väla och köpte en ny skrivare. Tack och lov så kom Sven, vår granne, in och hjälpte oss installera den. Vi har fem tummar i varje hand när det gäller allt vad datorer heter. Vi har fortfarande inte provkört den, men den tiden den sorgen.

Nu till det mindre trevliga, ja rent ut sagt eländes, elände.

Brevlådan i min dator har varit full. Jag har inte kunnat ta emot mejl på nästan två veckor. Papperskorgen var tömd så det var inte där felet låg. Ringde Telia support, men de kunde inte hjälpa mig, utan hänvisade mig till Telias http://www.adress/. Försökte logga in mig två gånger men misslyckades. Efter tredje gången skulle jag bli avstängd, så jag la av. Jag blev förtvivlad, jag väntade ju på viktiga mejl angående en resa som vi hade beställt. Funderade på att köra in med datorn till affären. Då såg jag en annan granne, som jag vet använder dator, gå förbi. Jag bad honom om hjälp. Han är inte i Svens kaliber, men tillsammans så fixade vi det. Phu! Det var det.

I går skulle jag föra över mina foton från kameran till datorn. De fördes över, men vart tog dom sedan vägen? Kunde inte hitta dem hur jag än letade. Ringde El Giganten och frågade om de kunde hjälpa mig med detta. De hänvisade mig till "Lexmarks" (skrivarens) support. Ringde dit och fick hjäpt av en kille som heter Kim. Han kunde gå in i min dator från det stället han satt på, fantastiskt. Det tog tid men han löste problemet. Jag är imponerad.

Nu tror jag, ta i trä, att allt ska fungera som vanligt igen.

I söndags eftermiddag dammsög jag min bil invändigt. Där var ett helt grustag. Sedan tvättade jag alla ytor invändigt. Maken tvättade den utvändigt och tog även mattorna. Oj vilken skillnad det blev.

Därefter som grädde på moset fick jag ryggskott, ja jag tror att det är det. Men det gör ont inte bara i ryggen utan även i höger skinka (oj vad den är öm) och ner i höger ben, ända ner till vaden.

På kvällen kunde jag knappt resa mig från soffan, det var problem att gå i trappan, jag hade till och med svårt att böja mig över vasken när jag skulle borsta tänderna. Jag kom ner i sängen, sen blev det problem. När jag skulle vända mig på andra sidan, fick jag ta hjälp av sängkläderna och dra mig runt. Som tur är har jag en säng där jag kan höja och sänka huvud och fötter via en fjärrkontroll.

Jag har varken kunnat promenera, gå på Yogan eller simma. Det är verkligen inte kul.

I dag är jag mycket bättre, och jag kände att jag måste röra på mig. Det får bära eller brista, jag körde till simhallen, tänkte se om det gick att simma ett par längder. Det gick alldeles utmärkt. Jag simmade som vanligt mina tusen meter, skönt.

Vinprovning

I lördags ville jag bjuda min son och svärdotter på ett riktigt gott vin även till huvudrätten och korkade upp en flaska Italienskt rött.

Vid något tillfälle fick vi vinflaskan av någon som säkert gav bort den i tron att den var god. Maken och jag smakade på det och konstaterade att så inte var fallet. Det var odrickbart.

När Lars och Lena var här i söndags, bad jag att de skulle smaka och ge sitt utlåtande.

Lars tyckte att det luktade häst och smakade (onämnbart) illa.

Lena påstod att det luktade manege och smakade unket och sjukt, eller som hon sa, det har hänt något med det här vinet, så ska det nog inte smaka.

Båda var överens om att det bästa man kunde göra var att "vaska" (=hälla ut i vasken) det.

Vinkännaren Carl-Jahn Granquist brukar ge poetiska och oväntade beskrivningar av smaker och dofter på vin, som tafsar fint på tungan och ger en stor upplevelse i gommen.

Våra kompisars mer robusta och rättframma utlåtande lämnade inte mycket över åt fantasin. De var väldigt tydliga och samstämda när det gällde den djuriska doften.

Om man marinerar fläskkött i vinet kanske det smakar häst?

På fotot syns det misslyckade vinet.

Nästan orkan orsakade en sömnlös natt

Phu, en sån natt! Jag har nästan inte fått en blund i ögonen. A nä, låt nu inte fantasin skena iväg.

Det som höll mig vaken var stormen som härjade som värst i våra trakter när jag skulle sova.

I stormbyarna blåste det 31 meter i sekunden. Det är nästan orkan som är 33 meter i sekunden. Storm är "bara" 25 meter i sekunden.

Jag körde och tittade till min väninna Christina, som bor nere vid havet. Hennes fönster var geggiga av tång. Det gick inte att se ut genom dem. En av de andra som bor där nere gick och spolade sin husfasad ren från tång. Vägen utanför var också nästan helt täckt av tång som gjorde den slipprig och hal.

Billy Swan och hans kompisar hade sökt skydd längs en lång sträcka nära strand. På fotot syns bara en del av dem. Det har blåst rejält hela dagen, men solen sken från en molnfri himmel och det har varit plus fyra grader.

Jag var hos Malin och fixade mina vintertråkiga naglar i förmiddags, sedan har jag jobbat som ledsagare i tre och en halv timma.

I kväll ska jag titta på "Dansbanan i Täfteå" på TV1 kl 20.00. Sedan lär jag slockna.

Middagar med familjen och goda vänner

I lördags hade vi min käre son och svärdotter på middag. Som värdinnepresent fick jag en stor bit härligt lagrad ost från Oldsbergs Ost i Höganäs. De vet att vi uppskattar det.

Till förrätt hade vi Foi Gras de Canard (gåsleverpastej), Suterngelé och rostad toast. Till detta drack vi Gewurztraminer Grand cru Eichberg från tillverkaren Paul Schneider. De här godsakerna köpte vi i Frankrike i somras.

Huvudrätten var Porterstek som jag gjorde på 1,5 kg benfri kalvstek. Den blev verkligen mör. Såsen var lättgjord, skyn från köttet, vispgrädde och rött vin. Enkelt men ack så gott. Till detta drack vi Masi.
Efterrätten, hemgjord chockladmousse med färska hallon, blåbär och vispgrädde.

Därefter bänkade vi oss framför TV´n, tittade på första delen av melodifestivalen och hade det allmänt mysigt.

I går, söndag eftermiddag kom våra goda vänner Lena och Lars hit. Han hade med sig sitt elektiker-arbetsbälte.

De fick en improviserd middag. Jag rörde ihop Philadellphiaost med riven pepparrot. Bredde det på nygräddade, färdigköpta pan riche. På detta skivad rökt lax och garnerade med dill. Därefter gjorde jag en pg (potatisgratäng). Ställde in den och två folieformar med kycklingdelar i ugnen. Till kaffet åt vi en blåbärspaj (som maken gjort) och vispgrädde.
Det blev flera timmars trevlig samvaro, med välbehövligt väninnesnack.

När jag kom till simhallen idag var där som vanligt på måndagarna fullt med folk. I stora bassängen hade tanterna vattenjympa. I lilla barnbassängen babysim och och vi motionärer i den nya djupa bassängen.
Nu är jag jättetrött. Ska titta på Gynekologen i Askim. Sedan hoppar jag i säng.

Priset på vatten, i form av gurkprimör

I går hörde jag att man hade skördat årets första svenska slanggurkor i Nyhamnsläge. Dom blir nog inte billiga tänkte jag och föreställde mig ett pris på flera hundra kronor kilot.
Så fel jag hade. De kostade 2.300 kronor kilot! Inget dåligt kilopris för en grönsak som nästan bara består av vatten.

Och jag som tyckte det var dyrt att gå till tandläkaren idag. Två röntgenbilder, undersökning, lagning av en tappad kindtandsplomb och lite putsning för att ta bort lite tandsten kostade 1600 kr! Det tyckte jag var dyrt, men allting är ju relativt.

För övrigt har det varit en fullbokad dag. Tandläkaren klockan 08.40. Jobb som ledsagare klockan 10.00 - 13.00. Småhandla lite på City Gross, bland annat en slanggurka från Spanien för 29.90 kronor kilot, körde därefter till simhallen. Kröp ner i bassängen ca 14.15. Lugnt och skönt, i bassängen var det bara jag och en annan pantertant.

Provade ett nytt recept ikväll. Strimlade morötter och selleri i små tunna stavar och purjolök i två cm bitar. Kokte det i 3 dl vitt vin och 1 dl vatten tills de blev nästan mjuka, tillsatte ca 100 g smör och fortsatte att koka någon minut till. Lade upp grönskerna i en ugnsfast form. Grönsaksspadet kokte jag upp tillsammans med 2 dl lättcreme fraiche, smakade av med nymald vitpeppar och salt. Det blev en jättegod vinsås till den stekta torsken som vi åt med mjölig kokt potatis. Till det hade vi ett gott vitt vin.

Vemodiga minnen med Ewa

I lördags körde jag ner till Bjärred för att träffa min väninna och före detta granne Ewa. Vi träffas inte mer än ett par gånger om året, men när vi träffas kan vi genast ta upp tråden där vi släppte den. Det är verklig vänskap.

Båda var vi ensamstående mammor. Min son och hennes äldsta dotter är lika gamla. Det kändes tryggt att veta att Ewa och jag alltid kunde hjälpa och stötta varandra.

När våra ungar flyttade till Lund för att studera, gjorde vi biståndsresor dit i min gamla "Folka", vi hade egna dörrnycklar till deras studentbostäder. Ewa hade rå köttfärs med sig till Susanne och jag färdiga köttbullar till Robert. De åt mycket studentmat, det vill säga makaroner, pasta och ketchup.

Roberts lya var så trång att han kunde sitta med öppen toadörr och nå spisen. Himla praktiskt. Men om någon öppnade ugnsluckan gick det inte att öppna toadörren.

Han kom hem varje vecka, åt och lämnade en stor bag med smutstvätt. Det var helt naturligt att jag skulle fortsätta ta hand om hans tvätt, som jag gjort när han bodde hemma. När den var tvättad, struken och manglad körde jag den tillbaka till honom i Lund.

Både Ewa och jag tänker tillbaka på den tiden, när vi var som oroliga hönsmammor åt våra barn, med värme, visst vemod och stor saknad. Trots att vi hade det knapert levde vi ett bra liv, men vi hade ju inte så stora pretantioner då.

Nu har Ewa problem med sina ögon. Det ena ögat är operert och nu väntar hon på att få även det andra opererat. Hon kan inte använda glasögon förrän en tid efter att båda ögonen är opererade, så tills dess får hon klara sig med förstoringsglas.

Men trots sina problem hör man aldrig henne klaga. Hon ser fram emot dagen då hon åter kan läsa utan att behöva använda förstoringsglas. Om ändå fler kunde vara som hon.

"Att vänta på en glädje är också en glädje."

Gotthold Ephraim Lessing, tysk dramatiker och författare 1729-1781