Nyopererad på KK

Mitt enkelrum på KK och blommorna jag fick av maken i fredags.

Diskbråck? Nej,nej, nej! Så fel han hade, läkaren på ortopeden.

Innan jag körde hem från ortopeden i lördags, uppmanade läkaren mig att återkomma om mina problem blev värre. Det blev de. Riktigt rejält. I onsdags hade jag så ont att jag inte kunde sitta, var febrig och illamående. Jag ringde ortopeden och pratade med en sköterska. Hon uppmanade mig att genast komma in. Efter ännu en undersökning blev jag skickad till KK

Uppe på KK undersökte doktor Monica mig, för säkerhets skull två gånger - och hittade också orsaken till varför jag hade så ont, hög feber och hög sänka. Vi var lika glada, både hon och jag, över att hon hade hittat källan till eländet.

Därefter fick en av Draculas systrar (kammoflerad till sköterska) tappa mig på flera rör blod.

Sedan fick jag köra hem med uppmaningen att vara fastande från midnatt. Jag hade inte ätit sedan frukost så när jag kom hem halv åtta på kvällen åt jag en rejäl måltid, lika bra att passa på för vem vet när jag får äta nästa gång. Ok jag fick dricka klar vätska fram till klockan sju på morgonen. Det blev ett par muggar grönt te. Halv nio i torsdags morse skrevs jag in på KK och fick ett eget rum med TV. De flesta kanalerna fungerade. Där kanalväljarknappen suttit gapade ett tomt hål. Knappen hade fallit bort.

Två läkare undersökte mig. Därefter förbereddes jag för operation. Några timmar senare kom två överläkare, Clas-Olof Krongård och Knut Haadem in och även de undersökte mig. Fallet (jag och mitt underlivsproblem) var tydligen inte helt lätt att lösa (?). Endast två % råkar ut för samma problem som jag och behöver opereras. Så jag tillhör tyvärr denna lilla exklusiva skara.

Öl Knut H, en sympatisk man, talade om att det var han som skulle operera mig samt frågade om jag hade några frågor. Det hade jag.

Jag var livrädd för narkosen. Varje gång som jag blivit sövd har jag vaknat upp och ner i sängen, med fötterna mot taket och huvudet mot golve. Jag har kräkts häftigt utan uppehåll i ett dygn efter narkosen, trots att jag fått antikräktabletter och sprutor.

Därför diskuterade man om jag eventuellt skulle ha ryggbedövning, men den varar i tre timmar, vilket var onödigt. Narkosläkaren Camilla (som inte såg ut att vara en dag över tjugo) beslutade, efter att ha diskuterat problemet med mig, att jag skulle sövas.

Det visade sig vara ett bra beslut. Med kännedom om mina narkosbesvär fixade hon så att jag inte mådde illa när jag vaknade. Camilla, du är suverän, en ängel! Det är föresten hela personalen på KK´s avdelning 28, op och postop.

Nu tar jag pennicillin som jag mår riktigt, riktigt skitdåligt av, men jag kommer att stå ut till tisdag eftermiddag då kuren är slut. På fredag ringer doktor Knut till mig.

I dag fick maken vårkänslor. Oh nej, inget sån´t! Tro för allt i världen inte de´.

Fast det hade kanske varit trevligt - under andra omständigheter.

Hur som helst, det yttrade sig så, att han gick ut och fixade lite i uterummet. Sopade golvet och gullade lite med olivträdet, fikonträdet, syrenen och de andre övervintrarna. Sedan åt vi lunch där ute med infravärmen på och solen som gassade in genom rutorna. Fortfarande ligger det en hel del snö kvar på gräs(moss)mattan men några plussgrader till så försvnner den nog snart.

På onsdag är jag förhoppningsvis fit for fight igen.

Idag såg jag att jag fått ytterligere en följare på min blogg. Så glad jag blev! Du är varmt välkommen. Jag känner mig otroligt hedrad.

Varför lämnar jag inte utrymme för att svara på eventuella inlägg från mina läsare? Oh, om ni visste så gärna jag vill - men jag förstår att det är tidskrävande. Just nu tycker jag inte att jag har den tiden. Om jag lämnar utrymme för kommentarer så kräver det givetvis att jag svarar. Att inte göra det är nonchalant - därför låter jag bli, tills vidare.

Tror att jag börjar friskna till. I kväll har jag till och med druckit lite rödvin till pg´n (potatisgratängen) och köttet. Somnar nog tidigt i kväll.

Akut diskbråck, sjuk av medicinen

Eländes elände. I torsdags jobbade jag några timmar i receptionen på "Friskis". Därefter gick jag in i gymmet. Tänkte att jag skulle komma igång igen med lite lätt träning efter influensa och kräksjukan. Jag tog det väldigt nätt och hade inga tunga vikter men - på kvällen kände jag att något var fel. På fredagen gjorde det väldigt ont när jag gick. I går var det värre, det strålade ner på baksidan av vänster lår. Maken fick själv köra in till Bella Center och båtmässan.

Jag körde in till akuten på Lasarettet. Klockan 13.15 skrevs jag in på ortopeden. Doktor Per undersökte mig noga och sa att jag hade fått ett diskbråck. För säkerhets skull skickades jag upp på röntgen. Eftersom jag hade stora problem med att gå så fick jag åka rullstol. Klockan fyra fick jag smärtlindringa i form av 2 panodil och 2 Tramadol Activis 50 mg. Smärtan försvann men jag blev fruktansvärt yr och illamående redan efter 45 minuter. En timma senare, klockan fem, gick (vinglade) jag ner till sjukhusapoteket. Som tur var slapp jag vänta. Så fort jag kom fram bad jag om något att kräkas i. Sedan fortsatte jag att kräkas i elva timmar. Jag tål vare sig narkos eller starka smärtstillande tabletter. Brukar kräka vålssamt i ett dygn efter narkos. Jag tänker definitivt inte ta någon Tramadol. Dem ska jag lämna tillbaks nästa gång jag besöker ett apotek.

I kväll har jag ätit och mår fortfarande bra nu två timmar senare. I morgon kan jag nog tyvärr inte göra annat än att vila mig.

Om tio dagar ska jag ha ett återbesök på Lasarettet. Det känns tryggt att de kollar upp mig. Enligt läkaren går det här över på en fem sex veckor. Om inte så blir det en magnetröntgen.

Huskatten på "Bär och grönt" och nyskördad svensk gurka

Lockad av extrapris på citrusfrukter, 9,90 kr/kg, körde jag till "Bär och grönt" idag.
På nedersta hyllan bland blommorna låg huskatten och putsade sin päls. Den lät sig villigt klappas och klias och tittade uppfordrande på mig när jag slutade.

Jag plockade till mig påsar som jag fyllde med blodgrape från Florida, apelsiner från Spanien, lime och citroner men var dessa kom ifrån vet jag inte.

När jag stod där och fyllde mina påsar, kom en tjej in med en rullebör (= skottkärra) med nyskördad färsk slanggurka från Viken. Priset var 35 kr/kg, vilket jag tycker är billigt vid den här årstiden.

I morgon ska maken köra in till Bella Center i Köpenhamn för att gå på båtmässa. Har ännu inte bestämt mig för om jag ska följa med.

Praktfull Hortensia och en fantastisk OS-avslutning

I dagens HD på sidan A20 läser jag att Janne Roth ger Café Lågan tak över huvudet på dagtid. Men läser man reportaget "Här är famnen öppen för alla utsatta" förstår man att det åter har smugit sig in ett syftningsfel. Det är naturligtvis så att Café Lågan ger Janne Roth och många andra tak över huvudet på dagtid.

Mina gula tulpaner åkte ut på komposten i går. Idag har jag köpt en ny bukett lila samt den här praktfulla Hortensian som har sju stora blomsterbollar.

Måste titta på OS-avslutningen i Vancouver som sänds på TV1 nu. Oj, vilken underhållning! Det här är godis för både ögon och öron.

Vinterkräksjuk

Phu, vilket dygn jag har bakom mig. I går morse vaknade jag före klockan fem, frös och mådde pyton. Jag låg i det längsta innan jag fick störta upp och ut i badrummet. Hann precis lyfta på locket till toa innan jag kräkte. Det var bara lite vätska, sen stod jag där och ulkade luft. Sköljde munnen och svalde några klunkar vatten innan jag åter rasade ner i sängen. Den vilan blev inte långvarig. Det dröjde inte länge förrän jag åter hulkande hängde över toastolen. Jag pendlade mellan frossa och svettningar.

Så höll det på hela dagen. Jag pendlade mellan en soffa, sängen och toa. När jag hade tagit tempen på eftermiddagen och den visade 38,5 ringde jag vårdcentralen. Sköterskan sa att det är många nu som har vinterkräksjukan så du har säkert också blivit drabbad sa hon, den brukar vara över efter 24 timmar. Jag fick rådet att koka upp en liter vatten tillsammans med 6 teskedar socker och en halv tesked salt. Kyla ner det och dricka det med en tesked. Jag fick i mig nästan hela litern innan jag släckte klockan halv tio. I morse vaknade jag halv åtta, jag har alltså sovit tio timmar i ett sträck!

Nu har jag ätit frukost, en kanna te och två knäckemackor. De närmaste 48 timmarna ska jag, på grund av smittorisken undvika att träffa andra.
Just nu skulle jag ändå inte orka med att träffa någon. Känner mig rätt så klen.

Hörde nyss på de regionala nyheterna att en ny typ av kräksjuka grasserar och att den har ett häftigt förlopp, men går fort över. Då är det säkert den som har drabbat mig.

Nu har jag fönstret på vid gavel i sovrummet och lakanen ligger i tvättmaskinen. Senare idag ska jag sanera toaletterna och köket.

Veckans tulpanbukett är gul.

Snö, isvalkar, Panseer och fika hos Christina

Nu är jag så trött på snön. Vår gata blev plogad av en som inte kunde köra plogbil. Han körde och plogade vår gata upp och ner två gånger. Till vilken nytta undrar vi som bor här. Det hade varit bättre om han låtit bli. Gatan har nu blivit betydligt smalare, för snön fick han inte ens upp på trottoarerna. Tjocka breda isvalkar på båda vägbanorna på den nu betydligt smalare gatan, gör det är vårare för två bilar att mötas.

En som också tröttnat på att skotta snö är en man som jag nu sett två gånger gå med lövsugen och blåsa iväg snön. Javisst, alla sätt är bra, bara det fungerar.

Jag var på "Bär och grönt" i utkanten av Höganäs idag för att köpa ägg. Redan nu fanns där gott om vårblommor. Bland Pärlyacint, Påsklilja och Primula fanns även Panseer. Är inte det tidigt? Jag köpte en till min väninna, hon som har opererat sin höft. Hon uppskattade verkligen den lilla vårblomman. Vi fikade och pratade bort nästan två timmar.

Hörde precis på nyheterna att vi kan förvänta oss någon eller några plussgrader till helgen. Skönt, då kanske en del av isvalkarna smälter bort.

Bedagade skönheter

Lite bedagade men fortfarande vackra. När jag såg att knopparna förmodligen inte skulle slå ut helt, så klippte jag av skaften nästan in till knoppen. Sedan fick de flyta i en skål med vatten. Där höll de sig fina i nästan en vecka till.

Själv har jag varit rejält förkyld, hes i halsen och snorig. Jag har varit riktigt risig, men nu är jag i alla fall på benen igen. Hela veckan har jag varit däckad. Oj vad jag har sovit. Morgontempen har legat på 38 grader och strax däröver. På eftermiddagen hade jag som mest 39,3. Inte undra på att jag var yr och kände mig klen.

I går körde maken mig en runda i bilen, så att jag skulle få se mig omkring lite. Vi var bland annat på Lidl och köpte vatten. Det var ungefär vad jag orkade med. Nu ska vi ut och köra en runda igen, behöver köpa en liter mjölk. Det tar nog ett par dagar till innan jag går ut själv.