Först fick jag springa ut till bilen, hade bara lagt på för en halvtimma. Stod parkerad utanför en musikaffär. Rusade in i affären och bad killen bakom disken att lägga pengar på p-automaten om en halvtimma. Gav honom pengar och bilnyckeln (visade honom hur man skulle använda den), han hade inte en chans att protestera, stod bara och såg förvånad ut. Jag rusade tillbaka till Aleris ögonklinik.
Klädd i operationsmössa, heltäckande rock, skoskydd och spritade händer samt halvblind av ögondroppar ringde jag Ann-Britt som jag hade lovat hämta upp för att köra till ett sammanträde i Ramlösa. Ann-Britt talade om att Harriet skulle följa med och erbjöd sig generöst att köra och hämta mig efter operationen och sammanträdet. Jag var nämligen tveksam till om jag skulle kunna köra. Men har man aldrig kört en Volvo XC70 automat så är det minsann inte så lätt. Är man van vid en småbil så är det ju rätt så mycket bil på alla håll och kanter.
Fotot nedan tog jag en dryg timma efter operationen.
Jag väntade i tre timmar, gick en vinglig promenad och klev runt som en berusad. Satte mig sedan i bilen och lyssnade på Olle Jönssons sommarprat på min iphone. Åt en klase vindruvor, drack en flaska vatten och sedan körde jag hem.
Bad om ett intyg på att jag blivit ögonopererad innan jag lämnade ögonkliniken. Ja men tänk själv om jag hade blivit stoppad av polisen. Med en pupill stor som en gammal LP-skiva, inte konstigt om de hade undrat varför jag såg ut som jag gjorde. Är det inte så man ser ut om man har rökt på eller snortat? Fasiken vad jag lät världsvan. Nä, jag har inte rökt på 22 år och då var det endast Marlboro light.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar