Hemma igen

I onsdags när vi vaknade, hängde molnen lågt. Det såg ut att kunna bli regn. Dagen innan upptäckte Janne, när snörade av sig sina vandrarkängor, att både klack och sula hade lossnat på båda kängorna. Alltså inget att vandra vidare i. Meindelkängorna var köpta i Kirschberg, så vi körde dit och reklamerade dem. Kängorna ska skickas till Meindel, vi får se om det kommer några nya. Vi hade inte besökt Salzburg på några år, så vi beslöt oss för att köra dit. Det är en jättefin stad, både den gamla delen och den nya. Halvvägs dit kom regnet. När vi skulle köra in i staden stod det poliser vid varenda infart och spärrade vägen. Det var förbjudet att köra in där. Man kunde parkera ett bra stycke utanför staden och åka buss in, men det hade vi ingen lust med.
Så vi vände och körde åter mot Westendorf. Där hade man haft fint väder. Ack ja. Vi hörde senare på bilradion att det varit svåra översvämningar i Salzburg, det var därför det var avstängt. Det är inget onormalt för det lär vara ett riktigt regnhål. Eftersom väderutsikterna inte såg lovande ut de närmaste dagarna, beslöt vi oss för att lämna Österrike.

Här kramar jag om Emma (vi blev bästisar) som är Marie Thereses´ hund. Marie Therese är husfrun (nyss fyllda 25 år).
Torsdag morgon körde vi till Tyskland och övernattade i Waldsroe. Där var det soligt och varmt, så vi satt ute på kvällen. Fredag morgon körde vi till Citti i Lybeck. Maken hade en del som skulle inhandlas där.

Utanför stod den här lilla raringen parkerad, i en något skamfilad hatt.
Vi gjorde även ett stopp på Border Shop, för att köpa det de inte hade på Citti. Sedan körde vi på färjan med destination Rödby.
Klockan fem var vi åter hemma i Lerberget efter tiodagars semester.