Dimma och en död moster

När jag drog upp rullgardinen i morse var det dimma. Jag hade räknat med att den skulle lätta så småningom och tänkte cykla till Friskis. Men dimman blev bara värre. Den låg över Lerberget som en stor blöt grå yllefilt, så långt jag kunde se.
I och för sig såg man inte mycket för sikten var nästan lika med noll.
Det kändes inte hälsosamt att vare sig promenera eller cykla i det vädret.
Jag tog en runda inne på gymmet istället. Där är en härlig stämning och det är så trevligt att träffa de andra motionärerna.

En kusin som bor i Kristianstad ringde ikväll och talade om att vår moster Gullan (Gurli) hade dött. Hon somnade in 93 år gammal.
Får se var begravningen ska vara och när.

Tyvärr har det nu blivit så, att släkten bara träffas på en annan släktings begravning. Uppriktigt sagt så sörjer vi inte så mycket, men man vill ju gärna hedra den bortgångne. Vi som är kvar tycker det är trevligt att träffas, även om det kunde ha skett under muntrare former.

Nu ska jag fixa mig en kopp te.

Kerstin Hassner kulturchef - än så länge

När jag promenerade till Höganäs igår var det flera plussgrader, sol och sydvästlig vind så jag hade vinden i ryggen. På hemvägen blev det motvind, snö och mulet, så den sista halvtimmen hem var mindre trevlig.

På eftermiddagen körde jag till Sundsgården och träffade kompisarna på Senilteatern. Oj vad vi skrattade. Vi ska ha premiär i början av maj, hur nu de ska gå till.

Pensionärerna är en stor och missgynnad skara, det är ju ingen hemlighet. Nu tycker jag att Helsingborgs kulturchef Kerstin Hassner verkar ha tappat allt sunt förnuft. Hon har fattat många dåliga beslut, det senaste (man kan ju hoppas att det blir det sista) är att hon tagit bort pensionärsrabatterna på inträden till Dunkers, Sofiero och Fredriksdal.

Som kompensation får de som fyllt 75 år fortfarande inträdesrabatt, men bara om de kan visa att de har löst ett så kallat jojokort på Länstrafiken! Dessutom måste de bo inom Helsingborgs kommungräns. Hon kunde nog inte komma på fler måsten/hinder, just nu. Skaran som kan komma i åtnjutande av denna lilla rabatt, är fåtalig.

Alla ålderspensionärer från 65 till 75 år, måste alltså betala fullt pris om de vill njuta av dessa kulturupplevelser. Skandalöst. Som pensionär kan man få pensionärsrabatter överallt i övriga Sverige och även utomlands, nu senast fick jag det i Köpenhamn.

Många blir ledsna, arga och mållösa. Jag blir heligt förb..... så jag skrev en insändare till HD som publicerades i torsdags "Att få känna sig prioriterad". I dag har jag ännu en insändare i HD "Cyniskt att stänga ute pensionärerna".

Nu läser jag att Karin Hassner beställt en utredning för 38.000 kr. Hon struntade i att diarieföra dessa 26 sidor som blev resultatet och nöjde sig med en muntlig redovisning av resultatet. Vid den här tiden tog hon en time out. Anledningen?

Tack vare HD´s grävande har nu dessa graverande uppgifter kommit i dagern. Man kan ju undra varför en så inkompetent politiker får sitta kvar. Usch, jag blir så arg!

Jag var tvungen att köra till gymmet på Friskis idag och lyfta bort lite aggretioner. I eftermiddags jobbade jag en timma som ledsagare.
Nu har jag tittat lite på veckans brott med GW Persson. Jag gillar den mannen.

Båtmässa på Bella Center

I går morse hämtade jag och maken upp min son Robert och vår svärdotter Anna, sedan tog vi båten över till Helsingör och körde vidare till Bella Center utanför Köpenhan där det var båtmässa. Det blåste så pass mycket att fiskebåtarna inte gick ut, men det var strålande sol och sju plussgrader.

Vi brukar besöka den här båtmässan. En gång för flera år sedan när maken och jag var på väg uppför trappan, stod det en kille och pratade med två andra killar, på trappan precis utanför ingånge. De såg ut att ha ett trevligt samtal. Den här killen kände jag så väl igen, men jag kunde inte placera honom. Han kanske känner igen mig också tänkte jag så det är lika bra att hälsa, annars undrar han väl. Jag passerade honom log, vinkade och sa hej. Han log och vinkade tillbaka och sa hej med ett stort smil på läpparna. När jag stod vid garderoben och hängde av mig jackan kom jag på vem jag hade hälsat på. Det var kronprins Fredrik av Danmark och hans livvakter.

För ett par veckor sedan var vi på båtmässan i Göteborg. Den var avgjort bättre. Där var många fler båtar, både motor och segel, samt givetvis en massa fiskeutrustning.

På den här mässan hade man ställt ut bilar också, vad nu de hade där att göra.
Janne och Robban stod länge och beundrade en Ferarri. Själv blev jag lite småkär i en Fiat 500, en liten tuff italienare. Bilar är mycket dyrare i Danmark än i Sverige.
Nåja, nu var vi ju inte spekulanter på vare sig någon bil eller båt. Det vi har duger bra än så länge. Jag är fullständigt nöjd med min fransman, Renault Clio, så länge han gör som jag vill.

En storväxt man från Sibirien, som bröt rejält på ryska, försökte sälja en pälsmössa till mig, men jag kände inget behov av en sådan. Båten som jag gick ombord på skulle jag däremot gärna kopplat på bak bilen och dragit hem.

Mina kära överraskade mig med en middag på Humlebecks krog innan vi körde hem, de hade beställt bord där till klockan sex. Till huvudrätt tog Anna och jag varsin jättestor stekt rödspätta. Janne och Robert tog varsin bit oxkött, minst fem cm hög, rosa och fantastisk mör. Allt var underbart gott. Jag höll mig till vatten och körde hem. Vi hann hem till klockan nio och såg slutet på melodifestivalen.

Prinsessan vår blivande drottning?

Så var då väntan över. I morse klockan 04.26 födde kronprinsessan Victoria en dotter. Den stolte fadern, prins Daniel, hade kallat till presskonferens klockan 07.00 då han glad och rörd meddelade den glada nyheten.

Det lilla pyret vägde 3280 g och var 51 cm lång. I eftermiddags åkte den lilla familjen hem till Haga och i morgon vid en konselj, meddelar morfar kungen namnen på den lilla.

Jag instämmer i gratulationskören och säger grattis och lycka till.
Krasst kan man väl säga att kronprinsessparet nu har gjort det man förväntade sig av dem. Nämligen säkrat tronföljden.

I förrgår kväll satt jag och härsknade till över politikernas njugghet mot pensionärerna, så jag skrev en insändare till HD. I dag finns den, illustrerad med ett foto som förmodligen är taget på Sofiero, på sidan C9 under rubriken Min mening. Läs den gärna. Meta (Margareta Pålsson) mejlade mig i morse och tackade.
Det var roligt. Hoppas att socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson också läser den - och förhoppningsvis agerar.

Dockan på fotot är min, hon heter Anna-Lena och är jämngammal med mig, nästan 68 år!

Edvard Munch, Fancis Bacon och jag

När jag gick i skolan hade jag toppbetyg i två ämnen, nämligen teckning och musik. Det skulle inte förvåna mig om flera av mina klasskamrater fick sitt betyg höjt i teckning på grund av mig. De teckningar som jag gjorde åt dem lämnade de in i sitt eget namn.

I vuxen ålder har jag målat i olja, men nu är det flera år sedan jag senast tog fram mitt staffli. Vill så gärna, men kommer mig liksom inte för. Pust och stön!
Behöver någon/något som triggar igång mig.
Detta med anledning av vad jag läste i HD i går.

Det anrika auktionshuset Christiés i London har sålt en tavla,"Portrait of Henrietta", av konstnären Francis Bacon, för motsvarande 220 miljoner kronor. Wow!
Trodde att detta var en toppnotering, men hej vad jag bedrog mig.

I dag läser jag att auktionshuset Sothebys ska sälja en av världens mest kända målningar, Edvard Munchs "Skriet" för 500 miljoner kronor!!! Den här tavlan är en av fyra versioner, tre finns på museer i Oslo. Den fjärde som nu ska säljas, ägs av Petter Olsen, vars pappa var vän till konstnären.

Tänk att det finns folk som kan lägga hundratals miljoner på en enda tavla. Då måste det finnas oändligt mycket mer pengar kvar. Suck!

Idag har jag jobbat på Friskis. Efteråt gick jag in på gymmet. Jag började på löpbandet med en rask promenad på på tjugo minuter, därefter roddmaskinen i tio minuter innan jag gick lös på vikterna. Jag slutade med stretching på golvet. Ah! Det var skönt.

Jag sökte förgäves efter ordet staffli i min engelska och tyska parlör. Jag hittade det i den franska. Vad säger det om konsten?

Maggi, Sven, sweinehaxe och blåbärssylt

I går var vi bjudna in till ett par grannar, Maggi och Sven snett över gatan. Det var även ett annat par, Laila och Janne från Höganäs. Maggi är en riktig matmamma, den här kvällen bjöd hon på en kycklingrätt. Hon hade stekt kycklingfiléer och lagt i en ungnsfast form tillsammans med bland annat grädde och soltorkade tomater. Där skulle även varit vitlök, men eftersom inte alla gillar det så uteslöt hon denna underbara krydda. Maken var tacksam. Han äter inte vitlök (tror han). Vi fick även kokt ris och en sallad. Alltsammans mycket gott.

Till kaffet fick vi två sorters kladdkakor, den ena med Dajmkulor, till dessa serverades vispgrädde smaksatt med kakao respektive dajmkulor. Det gick inte att motstå, jag tog en bit av varje. Onödigt gott.

Tiden gick fort, den gör ju det när man har trevligt. Strax efter halv ett var vi hemma igen. Jag släckte sänglampan halv två.

På spisen står nu två kastruller. I den ena kokar två rimmade grisaskankar på tillsammans 2,7 kilo. I den andra grytan småkokar blåbär från en 2-liters glassburk, de frystes in när de var nyplockade, ja inte av mig. Mona i Småland har plockat dem.

Vi ska alltså ha sweinehaxe, surkål, kokt potatis, pepparrot och senap till middag.
Den här maten kräver både tysk bier och snaps, det har vi hemma, så det ska det bli.

Senare i kväll blir det ostkaka med vispgrädde och blåbärssylt. Om jag sedan kan lyckas hålla mig vaken för att se reprisen på melodifestivalen klockan 23.15 återstår att se.

Dunkers kulturhus, rosor och fiskelycka

De här praktfulla rosorna fick jag av maken igår. han var inte hemma alla hjärtans dag, så jag fick dem nu istället.

I söndags kunde fiskebåtarna inte gå ut, det var för mycket is. I dag körde maken till Råå hamn och åkte ut med båten därifrån. Det var en rejäl tjocka. Skepparen tvekade först om han skulle gå ut, men efter en stund bedömde han att det skulle gå bra. De stora fartygen, och dom är många, tutade i ett kör.

Maken drog upp den största fisken idag, den vägde 5,4 kilo. Priset han fick var 200 kronor, samt en fribiljett till ytterligare en tur värd 240 kronor. Tänka sig, det är inte bara utgifter.

Själv körde jag in till Dunkers Kulturhus och tittade på några utställningar. På första våningen finns För ditt eget bästa - Serieteckningar av Sara Granér, den hänger till och med 11 mars. Det är andra gången jag tittar på den här, hinner säkert titta en gång till, den är SÅ BRA!

I konsthallen på andra våningen var det vernissage igår på MER PASSION! Ung konst invaderar till och med 20 maj, också mycket sevärt.

Nu ska jag slå på 7:an och titta på direktsändningen av Whitney Houstons begravning.

Kungliga namn

Nu är det snart dax för den kungliga lilla bebisen att födas. Kronprinsparet förväntas välja ett glansfullt namn som har kontinuiet i kungalängden.
Som exempel kan nämnas att vi hittills har haft inte mindre än 16 Carl.

Ja men då är det väl på tiden med lite nytänkande.
Det vore väl häftigt om vi kunde få en blivande kung som heter Bengt eller Åke. Eller en drottning Siv eller Anita. Fast det är kanske för djärvt.
Adel och präster kanske inte skulle bli så glada, men borgare och bönder hade nog uppskattat ett namn som de känner igen i kretsen bland vänner och bekanta.

Det ska ju vara ett svenskt namn, så Robert duger inte, det är franskt. Fast Bernadotterna kom ju från Frankrike, så det kanske inte hade varit fel. Vad sägs om kung Robert den förste?

Själv hade jag den goda smaken att döpa min käre son till just Robert.

Whitney Houston och ett långt väninnesamtal

När min väninna Kici ringde upp mig igår, hade vi ännu ett maratonsamtal på två timmar. Vad vi pratade om? Inget särskilt, men det ena efter det andra poppade upp under tiden vi pratade.
Hade vi inte blivit avbrutna kunde vi säkert ha fortsatt ett bra tag till.

Med anledning av ett citat jag läste i HD idag tänker jag på de fantastiska rösterna som nu har tystnat. På kort tid har tre fantastiska artister, först Mikael Jackson, sedan Amy Weinhouse och nu senast Whitney Houston dött alldeles för tidigt på grund av konstaterat eller misstänkt missbruk av droger, alkohol och mediciner.

Nu i dagarna hörde och såg jag en intervju på TV med Whitney Houston. Hon var i ett bedrövligt tillstånd och kunde endast med stor ansträngning hålla sig vaken.
Hon hävdade bestämt att hon inte var beroende av droger men att nyttjande av droger hade blivit en dålig vana. Men sa hon, jag kan lägga av med dem när som helst och utan problem, om jag bara vill.

Jag dömer inte någon, för vem vet vad som ligger bakom deras tragedier. Tycker bara att det är så fruktansvärt sorgligt att det skulle behöva hända.

Citatet
"Man vill slippa sina lasters biverkningar, men inte sina laster."
Ralph Waldo Emerson, 1803-1882, amerikansk författare och filosof.

Mammografi, prins Charles och Senilteatern

Jag har varit på mammografi i dag. Usch, det var som vanligt obehagligt. Under tiden jag väntade, läste jag en gammal "Hänt Extra".

Prins Charles 63 år, väntar fortfarande på att få börja jobba som kung. Hans mamma drottning Elisabeth 85 år, kommer dock inte att lämna över tronen så länge hon överhuvudtaget orkar sitta. Charles kan med andra ord bli en bra bit över 70 år innan han får fast anställning. Men det är säkert OK. Här i Sverige finns det ju förslag på att ska man eventuellt ska jobba tills man fyller 75.
Nu går det ju ingen nöd på grabben, han har en massa fritidsintressen, såsom att till exempel måla små akvareller. Ja ja, han hinner nog regera ett tag innan hans grabb tar över.

I eftermiddags var jag på Sundsgården och repeterade med kompisarna på "Senilteatern". Vi hade så himla kul.
Det var där utanför jag tog fotot av de här frostiga träden. Underbart vackra.

Sundet är fruset till Danmark

Vad är det som händer med vädret och vår natur? I veckan rapporterades från Svalbard att de hade sju plussgrader och regn! Det måste kännas ovant för isbjörnarna.

Samtidigt har isbrytare kallats in för att försöka få Donau farbar. En sjutton mil (!) lång sträcka är blockerad och ett tiotal fartyg sitter fast i isen.

I norra Italien uppmättes tjugofem minusgrader. Undrar om vinstockarna och olivträden klarar detta? Rom har haft det tyngsta snöfallet på tjugosju år. Utanför Rom i Trasacco stryker vargar omkring på gatorna. Förmodligen på jakt efter mat.

Nu är Sundet fruset från Helsingör och upp till Gilleleje och över sundet till Helsingborg och norröver. Fiskebåten som son och make var ute med i går, fick bryta istäcket. Det var visserligen inte mer än ca 7-8 cm tjockt, men ändå. Där de stora båtarna går är det issörja.
Man ska definitivt inte ge sig ut på isen för långt ifrån land.

Det kom en hel del snö i natt och den lyser onekligen upp. Hoppas nu bara att kylan håller i sig så att snön får ligga kvar. Gärna hela vecka åtta då det är sportlov.

Våra Rhododendronbuskar är snötyngda. Otroligt att de stora svällande knopparna kan klara av, först en så lång köldknäpp som vi har haft. Visserligen är det inte mer än en minusgrad i dag, men i går var det ju minus sjutton.

Nu är klockan halv ett och vi ska ta en fika med fastlagsbulle.

Lyckat torskfiske

Gårdagens fiskanrättning var ingen höjdare, det smakade inte fisk. Men avgör själv, här är receptet på "Italiensk spätta" till 4 portioner.
6 - 8 hg spättafilé eller annan vitfisk
200 g creme fraiche, 200 g philadelphiaost
4 msk pesto, 2 msk hackade soltorkade tomater
1-5 dl färskriven parmesan

Sätt ugnen på 200 grader.
Lägg fisken en smörad ugnsfast form salta och peppra fisken.
Blanda creme fraiche, philadelphiaosten, peston och de soltorkade tomaterna.
Bred blandningen över fisken och strö över parmesanen.
Tillaga fisken 20 min i ugnen.
Servera med kokt pressad potatis.

Det är gott om torsk i sundet. Det sportfiskarna tar upp är bara en försvinnande liten del av det som yrkesfiskarna tar upp.

Maken och min son var ute på en sju timmar lång fisketur i dag. Det var fint väder. När maken gick upp kvart i fem i morse var det fjorton minusgrader och vindstilla.

De var trettio man på båten och tillsammans drog de upp 168 torskar. Maken landade åtta torskar och Robert (min son) tretton stycken.
Nu står här en spann full med torskfiléer som jag ska frysa in.

I går kostade torskfilén 169 kronor kilot och torskryggen det dubbla.

I kväll har vi haft fläskstek. Jag stekte den med lök, morötter och katrinplommon. Vi åt den med gräddsås, kokt potatis och rödkål. Jättegott.

Halv nio däckade maken, men han ska upp igen vid elvatiden för att lyssna på referat från svenska rallyt. Det är väl ungefär då som jag kryper i säng.

Udo, ögonfransnäring och nytt fiskrecept

Den här underbare lille killen heter Udo och är en 10-månaders Cairnterrier. Hans mattes förra hund hette Ella, samma ras som Udo, hon blev 15 år. Vi träffades i eftermiddags när vi var ute och promenerade.

Jag fick en tidning från kosmetikaföretaget Kicks idag. Där läste jag bland annat om "RevitaLash" advanced ögonfransnäring. Den kostar 795 kronor för 2 ml! Då gäller det verkligen att vara stadig på handen och inte spilla. Det kan jag ju säga med en gång, att jag inte ska köpa.

Nu kom maken hem. Vi ska ha en ny variant av torsk idag. Den står i ugnen. Blir den bra så sätter jag in receptet i morgon.

Köttbullar, torsk eller kanin?

Både i går och i dag har jag jobbat som ledsagare en stund. I går jobbade jag även på "Friskis" ett par timmar. Därefter gick jag en pass i gymmet innan jag körde hem. Oj, vad det kändes i lårmusklerna, så jag körde ett pass i dag också. Får se hur mina lårmuskler mår i morgon.

Min ensamma middag i dag bestod av kokt ris med Pesto, micrade frysta köttbullar och en grönsallad. Gott och mättande men ingen större kulinarisk upplevelse. Nåja, man kan ju inte äta fisk varje dag.

Läste följande i Hd för länge sedan. Göran Persson, f.d statsminister berättade vad Jacques Chirac, f.d. presidenst i Frankrikes, sa när de i London av Tony Blair bjöds på kanintournedos med rotmot, sönderkokta gröna ärtor och löksås, "Detta är ingen måltid, det är en bestraffning". Måste nog säga att jag är böjd att hålla med honom.

TV-sporten och melodifestivalen

I lördags tittade vi på Melodifestivalen. Det vill säga, jag tittade och maken sov i sin soffa. Tjejen som sjöng "Eeurophia" gjorde ett jättebra framträdande. Hon var min favorit. Men jag gillade även Torsten Flincks framförande av "Jag reser mig igen".
Maken har inte en aning om vem Torsten Flinck är eller vad han gör, och har gjort!?
Hur han nu har kunnat missa det.

Av en tillfällighet råkade jag titta på sporten på TV i söndags. Det var Vinterstudion med André Pops. Han är både kunnig och trevlig att lyssna på och bilderna från skidspåren vintrigt vackra.

I den ena av de röda sofforna i TV-studion låg en bred beige flätstickad pläd som alla gånger var hemstickad. Den var inte snygg. Ingen satt på den sidan av soffan där pläden låg, nej det kan inte ha varit mysigt att sitta på den. Garnet var tjockt som ett grovt rep och maskorna så stora att de såg ut att vara stickade med skidstavar. En sådan skulle man nog hinna sticka på ett par kafferaster.

I dag var det kanonfint väder. strålande sol och vindstilla. Vimpeln på grannens flaggstång hängde alldeles slak. Jag tog mina stavar och gick in till hamnen i Höganäs och vände. Isen låg nu från stranden och ända ut till piren.
Längs hela kusten såg jag barn som lekte ute på isen.
Tänk om vädret kunde hålla sig så här fint över sportlovet.

Promenad med maken

Först och främst, fotona som skulle varit med i går finns där nu. Snälla! Gå in och titta på svanarna i den vackra solnedgången.

Nu dagens inlägg. Maken påpekade att han köpt tre pilkar, inte fyra som jag felaktigt skrev i går. Ja, rätt ska vara rätt. Så här ser de ut, riktigt snygga tycker jag. Hoppas att de lockar till sig andra levande som är på hugget.

Vid tolvtiden tog jag maken med mig ut på en promenad, det var det sju minusgrader men det kändes kallare för vinden gjorde att det nöp till ordentligt i skinnet.

Här står jag nere i hamnen vid två staplar virke som ska bli en ny brygga. Oh, vad jag längtar till våren. Promenaden tog en timma, då hann vi även med ett samtal med en granne, angående fiske.

Den här veckan har vi ätit fisk tre gånger så i kväll ska vi ha fläskfilé. Jag skivar den i ca en och en halv centimeters skivor. Kryddar med lite salt och vitpeppar och steker i smör. Lägger dem i en eldfast form. Vispar grädde och blandar ner chilisås, senap och peppar och salt. Hur mycket av chilisås och senap? Det är en smaksak. Ta i så att det blir lite sting. I dag hade jag ingen chilisås hemma, så jag tog ketchup i stället och en toppad tesked Sambal Oelek. Oj, det blev sång i den såsen men mycket gott.

Kokt potatis, små hela stekta champinjoner och en sallad, så var den middagen fulländad.

Nu kom min son och svärdotter.

Båtmässan i Göteborg

Den här veckan har jag jobbat en hel del som ledsagare, samt en förmiddag i receptionen på "Friskis".
Fredagen gick åt till städning. Solen sken in och gjorde det lätt att se vad som behövde göras. Ute var det svinkallt, så det var läge för inomhusarbete. Förutom att dammsuga och torka golv, for jag över alla golvlisterna, dörrar och dörrlister. Tvättvattnet visade obarmhärtigt upp hur dammigt det hade varit.

Halv åtta i morse körde vi, på fastande mage, till båtmässan i Göteborg. På Motellet Björkäng stannade vi klockan nio, jag tog frukostbuffen och maken tog stekt ägg, bacon och stekt potatis, samt kaffe.

Kvart i elva var vi på båtmässan. Det var ingen trängsel, vi gick runt i nästan fyra timmar, då var vi ändå inte inne i hallen med segelbåtar. Maken har seglat i många år och har tagit hem en hel drös med bucklor. Men nu är det sedan många år tillbaka bara motorbåt som gäller.

Makens flytoverall (fiskeoverall) har tio år på nacken så han hade tänkt köpa en ny från "Fladen" som såg bra ut, men tyvärr var den största XXL för trång! Nåja, han gick inte hem tomhänt, han köpte fyra nya drag. Dessutom kånkade han hem en hel kasse full med broschyrer.

Någon båt var vi inte spekulant på, fast han stod nog och drömde lite om en och annan ny skönhet med ruff.
Men vår lilla "Triss" som vi delar med son och svärdotter, täcker mer än väl vårt båtbehov. Med den tar det tjugo minuter från "vår" hamn i Gamla Lerberget över till Hornbeack i Danmark.

På hemvägen stannade vi till vid Laxens hus mellan Falkenberg och Halmstad. Där köpte vi varsin stor laxtalrik, innehållande fyra sorters lax, sallad, två små burkar med gravlaxsås och romsås samt en fullkornsbulle och Bregott. Vi tog även en stor bit paj med lax och mozzarella som vi delade. Jag kokte några potatisar under tiden som vi åt den värmda pajen. Till detta goda njöt vi en flaska Riesling Grand Cru Eichberg 2009, som vi köpt hos vinodlaren Paul Schneider i Eguisheim, Frankrike. Vi brukar bo några hus därifrån ett par nätter varje år. En av många underbara byar på rout de vins.

På hemvägen tog vi en sväng ner om hamnen där jag tog det här vackra fotot på svanarna i solnedgången. Nu är klockan nästan åtta och jag hör ljudliga snarkningar från maken. Ska väcka honom med en stark kopp Zoegas så att han kan se melodifestivalen.