onsdag 5 oktober 2011
Nyopererad
Klockan två i måndags kom en sjuksköterska in och talade om för mig att jag skulle rullas ner för operation. Innan dess fick jag en liten röd schot med lugnande medicin, den smakade som outspädd saft. Fick även ett halvt glas vatten så att jag kunde svälja en antikräkpilla och en antibiotikatablett.
Operationen började ca klockan tre och varade en dryg timma.
När jag vaknade upp dröjade det ett tag innan jag kunde öppna ögonen och svara när de tilltalade mig. Oh jag ville bara sova, jag var ju jättetrött. Vid fem- eller halvsextiden rullades jag upp till avdelningen igen.
Under tiden som vi väntade på hissen, talade en av sjuksköterskorna om för mig att de flyttat mina saker till ett annat rum. Nu hamnade jag i ett tvåbäddsrum, även detta hade en platt-TV på väggen.
Eva som jag delade rum med var en trevlig kvinna i min ålder. På morgonen sa hon att det hade känts så tryggt med mina lätta snarkningar i natt. Jag snarkar väl inte? De lät precis som hennes mans. Jaha, där ser man.
Det första jag gjorde när jag vaknade var att ulka, kräka gick inte för magen var tom. Sen fortsatte jag med det under några timmar. Lunchen fick jag gå ut och äta i matsalen om jag ville. Jag tog mig fram till dörren sen snurrade det så att jag fick inta ryggläge igen. Maten som kom in på en bricka var cassler, potatisgratäng och blöta osmakliga grönsaker. Åt en tunn skiva cassler och några tuggor potatis och drack vatten.
Därefter kom en sköterska in och sa att vi skulle flytta, för rummet som vi låg i hade ett skötbord och de behövde rummet till nyförlösta mammor.
Helst ville hon att jag skulle sitta på en stol eftersom jag ju skulle åka hem idag!? Det det var brist på sängar. Klargjorde för henne att jag inte kunde sitta upp någon längre stund. Fick flytta till andra korridoren i ett likadant rum, fast utan skötbord. Där låg en kvinna som åkte hem någon timme senare. Hade det inte varit lättare att flytta skötbordet?
Vaknade när läkaren kom in och pratade med mig. Allt hade gått som planerat. Äggstockarna, den ena med en vattencysta, opererades bort via titthålskirurgi. Så nu har jag alltså tre små snitt på magen. Ett i naveln, ett ca 14 cm längre ner och ett ca 8 cm rakt ut till vänster från det nedre snittet. Stygnen försvinner så småningom av sig själv. Äggstockarna med vidhängande cysta skickas för undersökning och jag får resultatet om några veckor.
När jag skulle skrivas ut frågade sköterskan som drog ut de två slangarna i högerarmen och klippte bort bandet runt handleden, vilket rum jag hade haft. Jag har legat i rum nr 19, 28 och 44 sa jag. Oj då sa hon, då har coordinatorn haft att göra.
Min son kom och hämtade mig halv fem. Gud, så skönt det var att komma hem. Jag lagade till en stor mugg te och bredde två grova fullkornsmackor med ost och tomatskivor. Till detta läste jag HD. Jag tror att man tillfrisknar fortare i hemmiljö, om man inte behöver vård. Fast jag har haft det mycket bra på lasarettet.
Läkaren var toppen, han tog sig verkligen tid att prata och förklara. Sköterskorna var effektiva och vänliga. Jag har absolut inget att klaga på. Jo föresten, det skulle i så fall vara på coordinatorn som flyttade runt oss.
Halv sju dök maken upp med tio långskaftade gula rosor. Han hade varit orolig hela dagen, stackaren. Senare på kvällen ringde Lena och Lars som kommit hem från Las Vegas samma dag. De hade tänkt på mig. Jag blev verkligen glad över deras omtanke, den värmde.
Jag uppmanades att fortsätta ta de smärtstillande tabletterna Panodil och Ipren både idag och i morgon. Jag har inte speciellt ont i magen, men i höger nyckelben och axel. Läkaren förklarade för mig att det är helt normalt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar