Dagens tidiga morgondopp var en sinnlig upplevelse. Luften var frisk när jag cyklade ner till sjön. Jag gick ut på piren och bryggan alldeles ensam. Där var inte en människa, bara lugnt, tyst och alldeles stilla. Det var nästan en sakral stämning. Vattenytan låg blank och glittrade som ett ljust blå-grå-rosa sidentyg. Vid horisonten där hav möter himmel, låg lite dimma som solen ännu inte hade bränt bort.
Det var fantastiskt att klyva vattenytan och bli omsluten av vattnet som kändes mjukt på huden och var som balsam för själen.
Strax därpå kom en annan kvinna ut och klev i. Hon påstod att det var nitton grader i vattnet. Är det så varmt sa jag, så kan vi ligga i länge. Vilket vi gjorde. Efteråt stod vi på bryggan i solen och torkade.
När jag kom hem och skulle skölja upp baddräkten upptäckte jag en STOR spindel i vasken. Då var jag riktigt modig. Efter endast en liten betänketid, tog jag spindeln med en handduk och skakade ut den i trädgården.
I eftermiddags har jag jobbat som ledsagare ett par timmar. Vi gick till badet i Höganäs, kvinnan som jag är ledsagare åt och hennes lille son (som jag inte är ledsagare åt). Han byggde sandslott och sedan badade vi. Man får gå ganska långt ut innan vattnet nådde oss till strax över knäna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar