Vi började med hummersoppa (Campbells), i botten på varje tallrik hade jag lagt en näve nyskalade räkor och förfotat den med vispgrädde och chilisås. Huvudrätten var kalvfrikasse. Desserten bestod av färska blåbär (frysta) med youghurtglass.
Har man sett den här lilla fina lilla Kalanchoen från det att den köptes tills idag, ser den ut att ha fått storhetsvansinne. Den lilla taniga krukväxten med små blommor och enstaka spretiga blad har utvecklats till en frodigt blomstrande rosa skönhet. Kan det möjligtvis bero på Orkidenäringen som jag vattnat den med och att den står omgiven av ståtliga brudorkideer på båda sidorna?
Kanske skulle vi lite till manns behöva extra näring och uppmärksamhet för att växa och utvecklas.
Min allra käraste kusin Margareta ringde mig ikväll. Nu har hon tyvärr fått lämna sin make på Hospic i Krisianstad efter att själv ha vårdat honom hemma i fyra månader. Hennes son och hans familj samt hennes vänner i Rebeccalogen ställer naturligtvis upp närhelst hon behöver det. Jag känner mig oerhört previligierad eftersom hon ringer och vill prata med mig. Det vet hon att hon kan hon göra när som helst på dygnet.
Ju äldre man blir, desto mer övertygad blir man om att Hans Heliga Majestät Slumpen sköter tre fjärdedelar av ruljansen i detta eländiga universum.
Fredeik den stor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar