Nu är det semestertider och är campingplatserna fulla av husbilar, tält och inte minst husvagnar. Säga vad man vill om husvagnsfolket (och det är det många som vill) men de flesta långliggare lägger ner mycket energi och omsorg på att få det trivsamt runt sin mobila sommarstuga.
Man hänger upp amplar och planterar sommarblommor, sätter upp trädgårdskonst och allehanda belysningar. Sitt revir märker man ut med staket, krukor och vitmålade stenar.
Det jobbas, fixas och donas en hel del innan man fått allt bohag på plats och man kan unna sig att koppla av. Men sedan gör man det rejält - resten av sommaren. Husvagnscamping är en riktig folkrörelse, men rör sig gör man inte så mycket, efter vad jag har sett. Jag bor inte så långt ifrån en populär campingplats.
Man måste nog vara väldigt social och ha en ängels tålamod för att klara av att bo på en camping. Jag menar, helt privat är man väl bara i sin egen vagn med fördragna gardiner. Varför har man föresten dessa fula platsblommor i fönstren, när hela naturen grönskar?
Och tänk sedan att varje dag vara inställd på att behöva köa till toan och duschen. Brrr!Hur gör man till exempel om man vill sitta utanför sin vagn och läsa i lugn o ro? Öronproppar dämpar förstås ljuden lite från grannarnas radio och TV, lekande barn och vuxna, telefonsamtal som man absolut inte kan undgå att höra, eller fester med tjo och tjim till långt fram på småtimmarna från grannarna som man har på armlängds avstånd.
Fast ännu värre är det förstås om sommaren regnar och blåser bort. Då gäller det att man har en bra relation till den man delar box med. Klarar man av att bo så tight med familjen, ja då är det ju kanonbra, men.......?
Efter semestrarna brukar antalet skilsmässor öka. Undrar hur många av dem som bott på en camping?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar