Realisation på Väla

Så fel de kan bli. Jag körde in till Helsingborg idag eftersom jag hade ett ärende till en affär som inte finns i Höganäs. När det var gjort körde jag vidare till Väla köpcenter. Varenda affär (tror jag) hade realisation. I en butik av det elegantare (dyrare) slaget, hittade jag ett plagg som vid första anblicken såg ut som en topp. Så fel jag hade. Det visade sig vara en kjol gjord av små runda vita utstansade skinnbitar sydda på en vit tygstomme. Kjolen var bredare än den var lång. Jag tänkte i mitt stilla sinne, hur gör man om man råkar spilla på den? Rödvin eller blåbär till exempel. Där fans många andra, väldigt udda plagg, nedsatta med mellan 50-70% rabatt. Ja, hur skulle de annars bli av med dessa, i mina ögon, omöjliga plagg? Som dessutom inte går att tvätta. Engångskläder kanske? Fast inte med de prislapparna. I kväll åt vi panerade torskfileer (fångade av maken). Till aftonens middag hade jag gjort en grön sallad och bland annat skivat upp Vikentomater i rött, gult och grönt. Maken som inte tänkte sig för, tog en gul tomatklyfta i tron att det var en citron och försökte pressa den över fisken. Funkande såklart inte. I kväll är är det inget sevärt på TV´n. Just nu hör jag maken väldigt tydligt, han har som vanligt somnat i soffan framför TV´n, det hörs tydligt på hans ljudliga snarkninger. Så var ännu en vanlig fredagskväll till ända, likadan som de flesta andra fredagskvällar.

Midsommarafton i Åstorp igår

Det är flaggdag idag så jag har hängt ut en på framsidan av huset och en på baksidan på uterummet. När vi körde till Åstorp i går kvart i fem ösregnade det. Och då menar jag massor med regn. Vindrutetorkarna hade svårt att hinna med. På 111:an var det risk för vattenplaning. Att köra över 80 km/tim (tillåten hastighet 100 km/tim) hade varit rena dumheten. Lena och Lars bjöd som vanligt på en massa god mat. Framåt kvällningen klarnade det upp och solen tittade fram. Vi kunde till och med sitta ute i över en timma. Ingela och jag är som vanligt chaufförer, vilket är självvalt, så vi drack Coca Cola, det gjorde inte de andra. Grannen har två glada, barnsliga och helt underbara svarta "rottisar" som är far och son. De heter Turbo och Nitro. Stora respektingivande muskelknippen som noga passar sitt revir. Där finns även en helvit som heter Dexter. Turbo och Nitro har känt Lena och Lars sedan de var valpar och är hur kelna och tillgivna som helst och vill gärna gosa med dem. Dexter har kommit dit som vuxen och är inte riktigt att lita på, så honom klappar vi inte. På fotot väntar tre sugna killar på att få prinskorv. När vi körde hem på natten, efter att först ha kört hem Nisse (Lenas far) var det uppehållsväder. Jag släckte sänglamapan klockan tre. Det blev med andra ord en sen frukost idag. För en stund sedan blåste det upp och sedan kom det ett riktigt skyfall. Det var så häftigt att regnet studsade tillbaka. Brunnarna kunde inte ta allt, så på sina ställen står det nu regnpölar längs med trottoaren. För närvarande skiner solen, men det är grått över Danmark.

Svartbygge på hög nivå

A ja men, sicket väder. Regnet står som spön i backen, och däremellan regnar det lite mindre. Förra midsommarafton var det likadant. I går däremot var det kanonfint väder från morgon till kväll. Jag cyklade till Vikentomater, och till Larsviken där jag köpte potatis. Vägen dit cyklade jag längs med sjön och genom sädesfält på hemvägen. Det var nästan vindstilla och tryckande varmt. Både tshirten och chortsen blev fuktiga. Min son och svärdotter tittade in vid halvsextiden efter att ha tagit en promenad ner till hamnen. Då satt jag i trädgården med fötterna i ett fotbad. Maken kom strax före dem, körande i bil som han lånat på firman (där han jobbar). Det är en demonstrationsbil 2013. En splitter ny Volvo XC 90, oceanblå med grå skinnklädsel och den största dieselmotorn. Den har nu gått femton mil. Wow vilket åk! Men så kostar den också 550.000 kr. Vi har fått ett svartbyggare på vårt hus. Det är koltrastar som byggt bo under takåsen. Vi brukar hålla rent från sådana byggen, de skräpar ju ner en hel del. Men de här hade kommit så långt med sitt bygge så vi hade inte hjärta att riva det. Där kanske redan finns ägg. Vi fira midsommar hos Lena och Lars i Åstorp. Lenas far Nisse och Ingela och Bengt-Åke kommer också dit. Det blir säkert trevligt, hoppas att ni som läser detta också får en trevlig midsommar. Kram på er!

Bilen levererad med ett visst vemod

Här står vår före detta bil. Den var vår i tio år så när som på en månad. Maken har verkligen vårdat den väl, så den bär sina år och mil med grandessa. I morse väcktes jag halv fem men vaknade inte till ordentligt förrän jag stod i duschen. Strax före halv sex tog vi min bil och körde till Ljungby där maken jobbar. Tog en kopp kaffe på stående fot innan jag körde hem och åt frukost. Marianne, som den nya bilägaren heter, (en jättetrevlig kvinna) kom klockan tio, skjutsad hit av sin gode vän Gert (han var lika trevlig). Det var också han som letade upp bilen till henne, bra gjort. Vi körde in till en bank i Höganäs där Marianne och jag gjorde upp affären. Det var med visst vemod som jag lämnade över bilnycklarna till henne. Måtte hon få glädje av vår bil de nästa kommande tio åren. Det var varmt, som mest 23,9 grader och soligt så jag tog cykeln till "Friskis". Jobbade några timmar och cyklade sedan till "min" bank. Löste in postväxeln jag fick i förmiddags och cyklade därefter hem i ösregn och åskmuller. Tror nog att John Blund kommer tidigt i kväll.

Brännskada

Usch vilken dag! Vi har sålt vår Volvo XC70. Vad vi än fick för den så var det för lite. Vår bil som är så fiiin. Den ska levereras (hämtas) i morgon. I kväll grillar maken. Ett grillkol hamnade utanför och maken steg på det.(!) Det var inte så bra. Strumpan fick ett stort brännhål, så strumpan slängde jag. Men foten! Det gjorde jätteont. Första hjälpen var isbitar i ett fotbad med kallt vatten. Stackars stackars maken. Han är inte skapt för att gå gå på glödande kol, det gör ont. Men den grillade fläskfillen blev bra.

TTA Elitserien i racing

Maken jobbar på Volvo (ett år till). I morse körde han till Halmstad där han plockades upp av en buss med Volvoanställda. De åkte till Göteborg för att titta på Göteborg City Race, TTA elitserien i racing. Drygt 1.500 Volvoanställda fick sätta på sig likadana skjortor och hänga ett VIP-kort om halsen. Med detta på sig blev de insläppta i de två speciella VIP-tälten. Där blev de serverade en massa god mat. Det blev en mycket lyckad dag. Solen strålade ner på läktarna från en klarblå himmel (kolla ansiktsfärgen). I depån hamnade maken, på armlängds avstånd, mitt emot prins Carl-Philip. På hans bil står det Bernadotte. Ack (suck) om jag ändå hade varit med. Då hade jag självklart tillltalat honom, halat upp kameran och frågat om det var ok att jag tog ett kort, gärna med oss två tillsammans. Men maken har inte så mycket go i sig. Vad gjorde jag idag då? Vädret var ju soligt och varmt men med mörka hotfulla moln runt omkring. Jag hade tänkt cykla till Vikentomater och till Larsviken där det var lite festligt idag, men tog bilen för säkerhets skull. Det blev mycket provsmakning på båda ställena. Lammkorv, rökt lamm, bröd, ost, chips, honung och lakrits. Jag köpte bara tomater. När jag körde därifrån var jag mätt. Jag hade min väska med badgrejorna i bagaget, så jag körde direkt till simhallen. Det kom en så häftig regnskur att jag blev sittande i bilen på parkeringen medan det värsta drog över. På två timmar han jag med hela registret, simma 1.000 meter, sitta i bubbelpoolen och i bastun. De stängde klockan fyra, men jag han precis bli klar. Maken kom hem klockan sju helt euroforisk.

Kici

Den här veckan har jag jobbat i både receptionen på "Friskis" och som ledsagare. Jag har även hunnit med en cykeltur till Mölle. Vilken dag! Soligt och nästan vindstilla. Där tittade jag på en fotoutställning i annexet till stationshuset. På hemvägen (man cyklar på banvallen utmed havet) hörde jag västergöken hoa högt och ihållande. Jag tog det som ett gott omen. Det var också där på banvallen som jag tog fotot på den ensamma vallmon. I går eftermiddags var jag och simmade. Jag och en annan dam i min ålder var ensamma i bassängen. Vi simmade båda 1.000 meter, sedan gick vi upp och satte oss i bubbelpoolen och därefter bastade vi. Jag somnade framför TV´n strax efter klockan åtta och vaknade fem i nio. Ack ja, åldern tar ut sin rätt. I dag har jag hälsat på en kär "gammal" väninna. Hon ligger på Lasarettet i Lund. I måndags fick hon två nya hjärtklaffar - och allt gick bra. Tack gode Gud. På parkeringsbiljetten står det att jag körde in klockan 12.59 och ut 17.36. (!) Vi pratade och pratade så tiden bara flög iväg. Hennes man Holger och deras son Joakim tittade också upp. Det var trevligt att träffa dem också. Speciellt Joakim som jag inte sett sedan han var en liten, liten kille. Nu kallar sängen. Det blir nog inte mycket läsande, nöjer mig med att bläddra i en damtidning.