Billy Swahn

Det här är Billy Swahn, åtminstonne tror jag att han heter så. Han simmade omkring alldeles ensam. Jag såg honom när jag var ute och gick i förmiddags.

Brr, det har varit riktig kallt i dag. Visserligen är det mildare än i går, bara fem minusgrader mitt på dagen, men det har duggregnat hela dagen och varit riktigt grått och råkallt. När jag körde in till Höganäs frös duggregnet snabbt till is på vindrutan. Nu i kväll har tempen stigit till 0,4 minus.

Vi har ätit fiskgratäng i kväll. Undrar vem av oss som somnar in först framför TV´n.

Löpband inomhus eller utomhuspromenad

Det har inte snöat idag men det är kallt. Drygt 8 minusgrader i morse och sedan har det sjunkit under dagen till drygt 11 minus nu i kväll.

När jag gick min långpromenad vid tiotiden var det solsken och vindstilla och så har det varit hela dagen.

Är det uppehållsväder så är det skönt att ta en promenad, helst mitt på dagen när det är som ljusast. Blodet syresätts och förbränningen ökar. Talgkottskörteln behöver ljus, annars finns det risk för depression.

Men, vill man promenera inomhus så går det också bra. Fast då missar man ju dagsljuset, frisk luft och fågelsång, och så kostar det ju en slant.

I TV visas just nu en icke trovärdig reklam för ett löpband.

På löpbanden som står uppställda i en lång rad går eller joggar barn och vuxna i varierande åldrar.

En man som ser ut att komma direkt från kontorsstolen är korrekt klädd (men inte för träning) i vit skjorta, välpressade byxor och vanliga lågskor. Efter ett tag tar han upp en mobiltelefon ur byxfickan och börjar prata i den. Det är detta som inte är trovärdigt. Det är ju allmänt känt att män inte kan göra två saker på samma gång.

Ett litet välment tips. I stället för att köpa hem ett löpband, så lös ett träningskort på Friskis & Svettis. Där kan man träna på löpband så ofta man vill. Tröttnar man så är det inte hela världen och så slipper man att ha dåligt samvete för att ha ett löpband stående där hemma till ingen nytta. Jag undrar föresten i hur många förråd det står en motionscykel och samlar damm.

När jag jobbade på "Friskis" idag tog Sussie de här kortet på mig.

Nagelvård och långpromenad

Natten som gick var det minus tolv grader och sju från morgonen och resten av dagen. Tack och lov så har det har inte kommit mer snö. Nej, nu kan det vara nock, det räcker med det som har kommit.

Malin på "Fina naglar" i Höganäs hjälpte mig i förmidags att fixa till mina torra och spruckna naglar. De fick förstärkning av silikon så nu lär de hålla, på det gjorde hon en fransk manikyr, det blev snyggt.

Halv tre satte jag på mig mina hörlurar med en spännande bok i cd-spelaren, varma kläder och kängor med grova sulor. Sedan gick jag till Höganäs och vände. Därefter till slutet av G:a Lerberget mot Viken till. Jag var hemma igen klockan fyra. Det var vindstilla, annars hade jag inte gått så långt.

Nu provar jag ett te som jag fått i julklapp. Enligt innehållsförteckningen så innehåller det verbena, pomerans, lind, apelsinblomma och hibiskus. Det ska vara bra för välbefinnandet. Ja hur som helst så smakaar det gott.

Vårt lilla Japanska körsbärsträd står inbäddat i snö och det tar nog ett tag innan man kan se jorden under det igen.

Kallaste decembermånaden på 110 år enligt HD

Så var det vardag igen och HD kom i brevlådan. Det är något visst med att kunna sitta och njuta sin frukost med en färsk dagstidning. I den läste jag bland annat att "vi ser ut att få den kallaste decembermånaden på 110 år. Tänka sig, att man skulle få vara med och uppleva detta.

Yttertempen i morse stod på minus 6,5 grader och det hade kommit en hel del snö.

Efter frukosten klädde jag mig varmt, tog på solglasögon (allt detta vita kan vara jobbigt för ögonen) och gick ut och greppade snöskyffeln.

Men innan jag började skotta uppfarten, för att kunna köra ut bilen, tog jag tumstocken och mätte snödjupet på några ställen. Den var 15 cm. På en del ställen var det mer. Snöskottningen tog en halvtimma och under den tiden fick jag både frisk luft och motion.

Fotona ovan tog jag före och efter snöskottningen. Lägg märke till snövallen till höger om häcken. Inte så konstigt att det känns i ryggen nu ikväll.

Nu har jag druckit en mugg roibuste som smakar julknäck. Till den mumsade jag på pepparkaksbiscotti som innehåller mörk chocklad och apelsinskal. Onyttigt men hur gott som helst. De här skorporna fick jag av den tjejjen som jag är ledsagare åt. Det var verkligen omtänksamt av henne.

Den snön som har fallit kan gärna få ligga kvar nu ett tag. Den lyser upp det annars så mörka landskapet. Men det behöver ju inte komma mer.

Julafton och juldagen med familjen

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnista och glimma. Ja, precis så var det. Mycket snö, kallt och stjärnklart men också en bister nordanvind och emellanåt riktigt soligt.

Jag har haft glädjen att ha mina kära omkring mig både på julafton och juldagen. På Julafton strax efter klockan ett kom min son och svärdotter och hennes mamma Aina som kört hit från Fårö. Hon hade med sig en påse te från Kränku Te & Kaffe i Visby, S:t Hans Kvartersblandning som är så god.

Maken hade som vanligt kokt gröten. Till den drack vi ett glas Emma Bröndums skogsbär, ett 30%-igt fruktvin. När vi hade ätit gröten gick Anna, Aina och jag en promenad på en timma. Vi gick nere vid hamnen och utmed havet, hälsade och pratade en liten stund med några bekanta, bland annat Christina och Bea. Vi hann hem lagon till Kalle Anka. Senare intog vi ett traditionellt julbord och tittade naturligtvis på Karl-Bertil Jonsons julafton. Det var en lugn och mysig julafton.

Juldagen fortsatte vi vår samvaro. Aina hade med sig en rökt fårfiol som vi hade till förrätt. Huvudrätten den här dagen var som vanligt kokt lutfisk och kokt torsk (det senare till Robert och Anna) samt kokt potatis, gröna ärtor och så förstås en onödigt god senapssås.

Därefter en kopp starkt kaffe och julostkaka med vispgrädde och djupfrysta hallon och blåbär som jag kokt ihop med lite socker. En perfekt avslutning på fiskmiddagen.

I dag har maken varit ute och fiskat. Han kom hem med fem torskar.

Årets längsta natt, fullmåne, Lavendel och pepparkakor

I somras var de här vissna kvistarna vacker och väldoftande Lavendel. Till våren ska de klippas ner för att sedan åter kunna växa upp till ögonfägnad och sprida sin underbart rogivande doft.

Natten som gick var årets längsta och med en fullmåne som nog gjorde många sömnlösa.

Enligt SMHI slogs det köldrekord i dag. Det var minus 20 i morse och 15 minusgrader när jag körde från "Friskis" vid halv tretiden där jag jobbat i receptionen några timmar i dag.

Pepparkakor. Förr i tiden innehöll de faktiskt peppar och ordinerades som dåtidens psykofarmaka. De ansågs vara lugnande. Det är väl därför som man säger att man blir snäll när man äter pepparkakor. För säkerhets skull har jag köpt hem en burk pepparkakshjärtan. Jag äter dem gärna med grönmögelost på.

Alltså, vid melankoli ska man äta pepparkakor och lukta på lavendel.

Nu halv tio på kvällen är det åter minus 20 grader.

Sälarna

I morse när vi hade varit på "Kakboden" i Höganäs och köpt frukostbullar körde vi som vanligt ner om hamnen i Lerberget. Söder om hamnen vid "Lilla Bro" ute på stenarna såg vi sex stycken sälar. De finns där sedan ett bra tag tillbaka. I morse hade jag inte kameran med mig, men för några veckor sedan tog jag fotot ovan, även då var de sex stycken, men de låg utspridda så jag fick bara med tre på fotot.

Det är roligt att titta på dem, men de som fiskar är inte glada, sälarna går hårt åt fisken.

Även i dag har det varit ett underbart promenadväder. Runt sju minusgradert, näst intill vindstilla och soligt. På min promenad stannade jag och pratade med Maggan och Christer, ett par grannar som bor på vår gata. Jag pratade också med ett annat par som bor ett stenkast från havet. Därefter fortsatte jag, emellanåt fick jag pulsa fram i snön till golfbanan i Viken. Där vände jag och gick hem igen.