Gåsamidag hos Lena och Lars

Titta på min röda novemberkaktus, den blommar hej vilt. Det kommer ständigt nya knoppar, som jag hoppas ska slå ut. Den står i ett söderfönster och får vatten när den börjar sloka. I torsdags och fredags jobbade jag som vikarierande kyrkoskrivare. I kyrkans dator finns ett program som man måste använda för att kunna utföra vissa, absolut nödvändiga arbetsuppgifter, men just det här programmet låg nere hela torsdagen. Det var likadant på alla pastorsexpeditioner i hela Helsingborg, kanske ännu fler, vad vet jag. Man skulle uppdatera just det här programmet. Nu kom det tack och lov inte in mer än en begravning. Den fick jag handlagt på fredagen, samt uppdaterat gudstjänstpärmen som tjänstgörande präst ska ha till söndagens gudstjänst. Janne och jag var bjudna på gåsamiddag i går till Lena och Lars. Det var även Ingela och Bengt-Åke, Ann-Marie och Carl-Olof och Meta och Lars. Det var som vanligt mycket gott och trevligt. Svartsoppan från Heberlines, extra smaksatt med sherry och Konjak är så god att jag skulle kunnat äta den även till efterrätt. Jag släckte sänglampan klockan tre i morse och vaknade igen före sex. Satte på radion och slumrade till då och då. Gick upp halv nio. Eftersom jag var torrdocka i går fick jag köra in och köpa nya bullar i morse, maken var passagerare.

Insändare i HD

Med anledning av att två kvinnor råkat illa ut i Helsingborg, en 102-åring blev rånad och en 87-åring blev grovt misshandlad, skrev jag i söndags kväll en insändare till HD under signaturen "En annan tant". I morse var den publicerad i tidningen. När jag körde in till Helsingborg i morse för att jobba i den Gode Herdens kyrka, låg där ett påkört rådjur, en get, mitt på vägen. Det var dött. I dag satt jag bredvid Helena på pastorsexpeditionen för att fräscha upp mina kunskaper från i somras. På torsdag och fredag ska jag vikariera för henne då hon är på utbildning. I går kväll satt jag uppkrupen i soffan och frös. Hostade upp slem och behövde snyta mig några gånger. Jag drack riktigt varmt pepparmyntte med färsk ingefära och honung samt tog en tablett som lär vara bra mot förkylning. Har gjort om proceduren i kväll. Hoppas att det känns bättre i morgon. Då ska jag jobba i receptionen på "Friskis". Tänker snart gå upp och lägga mig, det blir nog inte mycket läsande innan jag släcker.

Senilteatern i Radio Malmöhus

Här ovan syns "skådespelarna" i Senilteatern. Där bak från vänster står jag Sigbritt, GeBe, Harriet, Ann-Britt och Gunnel. Sittande från vänster är Anita, Inga och Karin. Vi är jätteglada över allt beröm vi fått på Träffpunkterna där vi uppträtt och blivit belönade med skratt, applåder och till och med blommor. Vi har också blivit ombedda att komma tillbaka. Kul! Reportaget som Lasse Olsson gjorde i måndags om oss, sändes på Radio Malmöhus i dag ca kl 11.40. Blev ni nyfikna? Gå gärna in på webben och lyssna på oss, på sverigesradio.se/sandningsarkiv och klicka på rätt tid. Själv tycker jag att det låter jättebra, men vad konstigt det är att höra sin egen röst. Det är jag som bland annat pratar om inkontinens. Direkt efteråt fick vi, via Radio Malmöhus, en förfrågan från en förening i Lomma om vi ville/kunde framföra vår cabaré där. Ja, vi får väl se om alla åtta är lediga samtidigt. Vi pensionärer har ju mycket att göra.

Ovanstående foto är från sketchen Arbetsförmedlingen. Harriet spelar Tina Nord, en kock som har fått sparken och jag spelar en arbetsförmedlare. Själv är jag väl lite arbetsskadad efter att ha jobbat på Arbetsförmedlingen i 25 (!) år.

Radio Malmöhus kollar på Senilteatern

I lördags var det ett riktigt skönt promenadväder. Tio plussgrader och soligt. Maken åkte ut och fiskade, tyvärr var det inte mycket bevänt med fiskelyckan. Själv körde jag in till Helsingborg och flanerade på Kullagatan. På Åhléns fyndade jag en blus och en tröja. Mitt emot Fahlmans hörna stod den här gentlemannen och spelade på sitt positiv. Pappegojan är en leksaksfågel.

I dag har vi i Senilteatern spelat på Adolfsbergs Träffpunkt 56:an. Liksom på de andra träffpunkterna där vi uppträtt, fick vi även här ett jättefint mottagande. Publiken var med på noterna. Lasse Olsson som är reporter på Radio Malmöhus, kom och intervjuade oss strax innan föreställningen, han stannade också kvar, tittade och spelade in vår föreställning, så gott det nu gick bland alla skratten i publiken. Lasse träffade jag för många, många år sedan när jag fick göra tre reportage som amatör-gäst-reporter på Radio Malmöhus. I förra veckan träffades vi på Friskis & Svettis. Vi pratade en stund och jag berättade om vår teatergrupp, samt bjöd in honom till dagens föreställning. Det kan kanske bli en blänkare, eller till och med ett aldrig så litet reportage i radion. Det hade varit kul.

Som ett bevis på Träffpunkten 56:ans uppskattning fick vi varsin fin blomsterbukett. Oj så glade vi blev! Dessutom blev vi bjudna på kaffe och våfflor med vispgrädde och sylt. Ah! det var en härlig eftermiddag.

Wera snart 91 år

Här sitter Wera och äter frukost efter att först ha varit med på seniorjympapasset. Klockan nio varje fredagsmorgon deltar Wera i jympapasset. Inget konstigt med det kan man tycka. Hela jympasalen är ju full av pigga pensionärer. Men visst är det lite märkvärdigt. Wera fyller nämligen 91 år i början av januari. Efter frukosten frågade jag Wera vad hon tyckte var så bra med jympan. Hela hon var ett stort leende när hon sa "jag blir så glad!" Åh, så härligt. Sedan fortsatte hon, förra fredagen när jag kom hem hade jag så´n energi att jag tog fram damsugaren. Visst är det underbart att vara så pigg i den åldern, sa jag till en dam som också hade varit med på seniorjympan, och som jag hade sällskap med ut. Ja sa hon, jag tränar tre dagar i veckan och jag hoppas att jag är lika pigg som Wera om sju år. Då är jag också 91 år. Ganska fantastiskt!

Pigga pensionärer

Även i dag började jag jobba halv sju. Det var mörkt och blåsigt och regnet hängde i luften. Fotot ovan tog jag klockan sju när jag låste upp. Parkeringen är tom. Det var inte många motionärer som droppade in på gymmet den här morgonen. Även i dag hann Paula (lokalvårdaren) och jag med en fika i lugn och ro. Strax före nio droppade motionärerna in som skulle vara med på cirkelfys. Jag tror att alla var pensionärer. Det här passet är alltid fullbokat. Många som deltar, bokar sig för säkerhets skull till nästa vecka innan de går, så att de säkert får plats. Morgonpassen, alltså de som börjar klockan nio och tio är väldigt populära.

Det här fotot tog jag klockan nio. Nu var parkeringen på framsidan full av bilar. Nästa pass var jympa bas, det började klockan tio. Även här är det mest pensionärer som deltar och även detta pass var nästan fullsatt. Nu var det gott om bilar även på baksidan, fast en hel del cyklade faktiskt hit, trots det dåliga vädret. Heja våra motionärer! Jag arbetade fram till halv tre. Nu är jag rejält trött. Ska försöka komma i säng i tid. Även i morgon ska jag jobba på "Friskis" men då börjar jag inte förrän klockan elva.

Fågelspindlar

Spindeln här ovan fotograferade jag i ett skyltfönster, den är konstgjord. I dagens HD läste jag att forskare har upptäckt inte mindre än nio (9!) nya färggranna och utrotningshotade fågelspindlar i Brasilien. De sju fågelspindelarter man hittills känt till i framför allt Amazonas, har alltså nu utökats med ytterligare nio arter. De här är håriga och har långa ben med större "fötter" som gör att de lätt kan klättra på olika ytor. Ja visst låter det läbbigt. Nu finns det alltså sexton (16) olika arter av fågelspindlar. Undrar föresten varför de heter fågelspindlar, äter de fåglar? Visserligen lever vi ju inte precis nästgårds med dem, men ändå. Tänk bara tanken om en av här färggranna, håriga och livsfarliga små äckliga krypen av någon egendomlig anledning tog sig hit - och tänk sedan om den hamnade inom räckhåll för mig! Då hoppas jag verkligen att jag hade varit snabbast och hunnit smacka till den. Jag kanske hade utrotat en djurart, men det hade jag kunnat leva med, för här gäller djungelns lag. Den starkaste och snabbaste överlever. När jag besökte Vietnam gick jag helt oförfärad ut i djungeln i sandaler och shorts. Det gjorde jag även när jag hukande och krypande tog mig fram nere i några av de femtio (50) mil långa underjordiska tunnlarna ute i djungeln där vietnameserna tog sin tillflykt och bodde under vietnamkriget. Detta utan en tanke på att där kunde finnas spindlar. Fans där några så syntes de åtminstone inte därnere i skummet. Man borde ha med sig en burk insektsspray när man ger sig ut på sådana äventyr.

Bigamisten, är han otrogen?

Den här katten heter Prinsen och bor på vår gata. En dag i förra veckan stötte jag på honom när jag var ute och gick med mina stavar. När jag sa hej Prinsen, kom han fram och strök sig mot mina ben. Efter en stunds klappande och kliande lade han sig med en belåten min mitt i gatan. Visst ser det ut som om han ler. Det skulle förvåna mig om han inte har ett helt harem med kattfröknar. Detta sagt med anledning av nedanstående. I morse lysnde jag på frågetävllingen skånemästaren på Radio Malmöhus. En kille fick frågan "vad kallas en man som har flera fruar"? Snabbt svarade han "otrogen". Rätt tänkt - fast fel. Svaret skulle naturligtvis vara bigamist. Det hördes att programledarna hade svårt att hålla sig för skratt. Nu ska jag snart köra in till Träffpunkt Rosenknoppen i Helsingborg. Senilteatern, där jag är en av "skådespelarna" ska spela vår uppskattade cabaré Livslinjen. För några dagar sedan fick jag ett sms från en ledsen väninna som skrev att hon blivit bedragen en längre tid och att hennes man nu begärt skilsmässa. Stackars kvinna, vad kan jag göra? Jag vill naturligtvis finnas till hands när hon behöver prata. Men, hon vill själv ta kontakt med mig skrev hon, så jag väntar ett tag. Hör hon inte av sig snart så kontaktar jag henne. En av monologerna i vår cabaré tar upp just det här. En kvinna talar om sin förlorade identitet, när hennes make bytte ut henne mot en tjugo år yngre kvinna. Han trodde kanske att han skulle få ett nytt liv, men det han fick var miljöombyte. Nytt liv får bara den som uppstår från de döda. Nej, nu måste jag gå ut i badrummet och sminka mig, sen ska jag köra in till Helsingborg.

Musen

På Friskis & Svettis i Höganäs finns en icke önskvärd besökare. Nej, det är inte någon av våra motionärer. Den här har smitit in i ett obevakat ögonblick. Det händer ju att man öppnar dörren i köket ut till den lilla uteplatsen, och det räcker med en aldrig så liten glipa för att den skulle kunna slinka in - den lilla musen. Någon hade sett den i skåpet under vasken. De soporna som finns där, en papperspåse och en plastpåse i sina respektive behållare, slängs varje dag, så där är inget den kan leva på. En musfälla inhandlades, marades med en godbit och sattes i skåpet. Vet ni vad den lille rackaren gjorde? Jo, tog godbiten utan att utlösa den (förhoppningsvis) dödande mekanismen. Smart och modig mus, den förtjänade att överleva. Det skulle inte förvåna mig om det är en hona. I går började jag titta på Böda camping, det var sådär. Man har ju sett det förut, killar som när de fått upp stödbenen till sin husvagn, firar denna bedrift med en bier. De äldre på campingens "fina gata" vårdar sina blomsterrabatter och gräsmattor och tänder sina lyktor utanför husvagnen när det börjar skymma. En av damerna lavade in sjuhundra (700) värmeljus i sin husvagn, det skulle räckta ett bra tag. Något en campare inte kan vara utan är en grill. Köttet och korvarna (en del ser ut att vara kremerade) sköljs ner med försvarliga mängder bier och vin. Nåja, inte överallt. För övrigt dricks det en hel del kaffe, hela dagen och inte sällan hos en granne. Det sits ofta och länge utanför husvagnar och tält på stolar och halvliggs i solstolar. Vad jag kunde se så skulle flera av camparna säkert må bra av att röra på sig lite mer och kanske ändra sina kostvanor, om än aldrig så lite. Gillar du inte grannarnas musiksmak och/eller högljudda glada tillrop när du försöker läsa, eller bara vill ha lite lugn och ro, så har du inte på en camping att göra. Du vill väl inte vara en glädjedödare och be dem dämpa sig? Själv skulle jag bli fobik på mindre än en vecka om jag tvingades bo så. Vadå lugn och ro och privatliv? Det är ju för väl att inte alla vill bo på en camping. Där är trångt nog som det är, utan att jag också ska ta plats där. Jag tröttnade på det här programmet och slog över till ettan. Där visades Kinas mat med programledaren Fredrik Önnevall. En jätteduktig och trevlig kille, det var mycket intressant. Det var del 1 av 8. Ska försöka titta på de andra avsnitten också.

Tidig morgon på "Friskis"

Kvart över fem i morse tassade jag ut och hämtade HD i brevlådan. En nästan full måne lyste, det var så vackert att jag gick in efter kameran. Och vad skulle jag uppe och göra så okristligt tidigt? Jo, köra in till Höganäs och börja mitt pass i receptionen på "Friskis" halv sju. På en halvtimme hinner man låsa upp och öppna grindarna in till området, tända upp i lokalerna, starta fläktarna i gymmet, stänga bastudörrarna i herr- och dambastun, starta fyra datorer mm. Klockan sju när jag öppnade hängde den första motionären på dörren. Han skulle in på gymmet. Jag och Paula, som är vår lokalvårdare, kunde äta vår frukost i lugn och ro. Vi hade mackor med oss och kokte te och kaffe. Det var väldigt lugnt hela förmiddagen. Ungarna har ju höstlov så många är bortresta. Halv tolv blev jag avlöst. Den här veckan jobbar jag i receptionen tisdag till fredag. I morgon kan jag ha sovmorgon om jag vill, då börjar mitt pass inte förrän kvart i elva. Visserligen är jag morgonpigg, men att gå upp fem på morgonen är för tidigt. I kväll klockan åtta ska jag titta på Böda camping på kanal 5. Undrar om de har hittat några roliga original som de tagit med den här säsongen.