Björg, Rolf och Hitler

Det här norska paret, Björg och Rolf bodde på samma ställe som oss. Björg som är 72 år är en medicinsk sensation. Hon har haft canser i både underlivet och i det ena bröstet. Man opererade bort så mycket man kunde. För tio år sedan fick hon även lungcanser och fick genomgå en massa strålningar. Läkarna gav henne max två år att leva. Det är nu mer än tio år sedan. Hon hade sitt eget lilla kylskåp med sig med sin medicin. Den här positiva kvinnan är full av energi.

Hennes man Rolf var också ett eneriknippe, han körde tur och retur Stavanger där de bor.

Det har de gjort i tjugofem år, med undantag för de åren Björg låg på lasarettet.

Det grämde Rolf att de bara fick ta in en liter sprit och tre liter vin per person hem till Norge.

Han köpte ett par tuber tandkräm me sig hem till sin svärson, något skulle han ju ha tyckte han. Maken köpte bier och Malteser (min favoritsnaps) till vår son och svärdotter. De har uppnått myndig ålder mer än två gånger, så de är ju inga dunungar precis.

Björg och Rolf åkte från Westendorf två dagar före oss. Innan de körde hem skulle de besöka det vi kallar Hitlers Örnnäste, Kihlsteinhaus i Berchtesgaden, på norska kallas det Örneredet. Vi var också där för över tio år sedan. Det är en fantastisk upplevelse, men fruktansvärt med tanke på hur det har kommit till. På sjön Königssee nedanför kan man ta en båttur. Mitt ute på sjön stannar båten och kaptenen blåser en låt på trumpet som ekar från berget Watzmann. Alla är tysta och det är sanslöst vackert och hårresande.

Österrike, mat, bier och fasteteer

Hej Camilla och alla ni andra, nu är vi hemma igen, både datorn, maken och jag. Grannen har rensat/fixat datorn. Han (grannen) är ett proffs så varför lämna in den till en affär flera veckor?

Maken och jag körde till Österrike lördagen den 15 augusti och kom hem sent i går kväll. Det har varit soligt och VARMT! 28 - 36 grader i dalarna varje dag. Uppe på topparna behagliga 18 - 22 grader och sol, helt underbart.

När vi kom ner från topparna på eftermiddagarna efter några timmars (mer eller mindre tuff) vandring, både högt och långt var det jätteskönt att sträcka ut och simma några hundra meter i poolen där vi bodde.

Trots allt vandrande och övrigt motionerande lyckades jag utan svårigheter att gå upp tre kilo. I och för sig inte förvånande. Vår hausfrau serverade en stadig frukost och vid lunchtid åt vi en bretjause som är en stor rund träplatta med olika soters rökta korvar, rökt fläsk och skinka, samt några sorters ostar i tjocka skivor och stora skivor grovt bröd. Detta sköljde vi ner med en stor kall skummande bier på någon av de toppar som vi besteg. Varje kväll blev det en tre rätters middag. Så visst, det är självförvållat , men jag har njutit varenda smula. Tror knappt det går lika fort att plocka bort dem igen, men jag vet att jag kommer klarar det på sikt.

Vi handlade på City Gross i Tyskland innan vi körde hem, bland allt annat några flaskor Curry Gewursz Ketchup delikat, supergod. Jag pratade med damen i kassan, vi hade riktigt roligt åt chokladen och förpackningarna med figur fastenteer som jag köpt. Teet har jag provat, det var helt ok. Får nu se om det gör någon nytta. Chokladen har lång hållbarhet (attans också) så det kan ligga till sig.

Utan min Dator - men kul i kväll på Fredriksdal

Ibland händer det ingenting trots att jag skriver och skriver, det är bara tomt. Andra försöket brukar lyckas, men så ska det väl inte vara? Nu är jag trött på det här. Datorn ska lämnas in idag. Innan vi fortsätter till Fredriksdal.
Jag ska ringa i slutet av nästa vecka och höra efter när jag kan hämta den igen. Eventuellt så är jag utan min dator i två hela veckor. Eländes elände!

I kväll ska vi förhoppningsvis få oss ett par goda skratt. Maken och jag ska tillsammans med åtta av våra goda vänner köra in till Fredriksdal och titta på Lorden från gränden med bland andra Eva Rydberg. Före föreställningen ska vi som vanligt ha en picknik i det gröna. Det ser ut som om vi har tur med vädret så det blir säkert roligt.

Kära allan Ni trogna läsare av min blogg, jag skulle bli så glad om ni vill titta in hit igen, även om det eventuellt skulle dröja så länge som till måndagen den 31 augusti.
Usch vad jag kommer att sakna det här. Kram på Er så länge!!!

Vänsterhäntas dag - min dag

I dag är det min och alla andra vänsterhäntas dag.
Att vara vänsterhänt har jag aldrig upplevt som ett problem, det kan bero på att jag har anpassat mig. Jag skriver, målar och och skär bröd med vänster hand men klipper (sax) med höger, men blir jag trött i vänster hand så använder jag den högra. En massa verktyg är gjorda för att användas med vänster hand. Sax till exempel. Jag förstår att det kan vara stora problem för många. För länge sedan när jag arbetade på Länsarbetsnämnden i Malmö, brukade jag spela squash med min chef på lunchen. Han blev väldigt förvirrad när jag bytta hand under spelets gång.

I december 1992, när jag körde hem från jobbet i min lilla Fiat, blev jag påkörd direkt bakifrån av en stor van. Jag fick en whiplashskada. Bältet klämde åt uppe vid vänster axel. Detta har gjort att jag är mycket svagare i vänster arm och hand. På grund av detta har jag blivit tvungen att använda höger hand, så nu har finmotoriken i den blivit i stort sätt lika bra som i den vänstra. Som sagt var, man utvecklar sidor hos sig själv som man inte trodde man hade. Nöden är ju som bekant uppfinningarnas moder. Det finns mycket mer elände som jag har vänt till något mycket possitivt. Det måste jag berätta om vid ett senare tillfälle.

Det är föresten därför som jag inte kan putsa fönster. Nacken, axlar och rygg klarar inte den påfrestningen. Damsuga kan jag göra om jag gör det på rätt sätt, men det är ju så himla tråkigt. Jag ska se om jag inte kan få maken till att göra det idag, det blir visserligen inget finlir, men ändå.

Bättre en fågel i handen än tio i skogen? Nej

Maken har varit duktig idag, i förmiddags putsade han alla fönstren både ut- och invändigt. Det var verkligen behövligt, men det tråkiga är att nu har två småfåglar flugit in i varsin ruta. Den första var en koltrast. Han förlorade en del småfjädrar och satt en god stund med vidöppen näbb innan han plötsligt flög igen. Den andre lille stackaren gick det sämre för, den dog omedelbart.

För några år sedan stod jag i grovköket vid strykbrädan när det plötsligt small till. Det lät som ett skott från ett vapen, så jag duckade. När jag tittade upp satt en duva fastkilad i glaset till dörren som går ut till trädgården. Det var tvåglasfönster och den hade kört huvudet genom det ena glaset och halshuggit sig själv. Den synen var inte grann.

På de stora rutorna i uterummet har jag satt upp siluetter av rovfåglar, men det kan jag ju inte ha på alla fönster.

Oh vad jag är less på min dator, den lever sitt eget liv. Ibland gör den inte som jag vill, den är dessutom sååå trög. Jag får spader på den. I morgon ska jag ta reda på hur länge jag måste vara utan den för en eventuell felsökning och åtgärd.

Grattis till förlovningen Madeleine och Jonas

Tidigt i morse hörde jag på Radio Malmöhus att kungen gett sin välsignelse till förlovning mellan prinsessan Madeleine och hennes älskade Jonas Bergström. De har känt varandra sedan 2002 så det kom inte oväntat, och Jonas är ju ett lämpligt parti enligt kungahuset. De har fått vänta ut Victoria, för enligt konventionen ska hon först segla in i äktenskapens hamn innan småsyskonen får gifta sig.

Jag förstår inte vad det har för betydelse vem som först går till altaret, men om det nu har varit så i urminnes tider så ändrar man naturligtvis inte på det hur som helst.
Därför var det ju för väl att kungen till sist gav efter och lät Victoria gifta sig med den hon älskar och vill ha, så att även syskonen kan få gå upp för altargången. En borgerlig vigsel är väl uteslutet?

Det här det kommer säkert att gynna Sveriges ekonomi eftersom det svenska kungahuset röner ett stort intresse utomlands. För att inte tala om vilket uppsving det måste bli för alla dam- och skvallertidningar. Det gäller att suga länge på denna goda karamell för sedan har vi "bara" Carl-Philip kvar och det kan dröja innan han kommer till skott. Han kanske först ska skaffa sig ett jobb? Men även som arbetslös (han får i vilket fall som helst apanage), kommer han att vara hett eftertraktad på den äktenskapliga marknaden. Hans titel väger tungt.

På nyheterna hörde jag också, att även regeringen kommit till insikt om det horribla, att fortsätta avlöna de personer, som man av en eller annan anledning sparkat/skilt från sina arbetsuppgift. Det var inte en dag för tidigt.

Elände, rånade pensionärer och små ljusglimtar

Dagens HD (Helsingborgs Dagblad) innehåller en massa elände. Tag bara första sidan, "HIF gled ner från toppen". Aj då, det var ju inte så kul. Eller den här, "Drömmen om långa naglar blev en plåga". Stackars tös, hon skulle ju ha vänt sig till ett proffs, det blir inte dyrare. Själv ska jag få mina naglar fixade om några dagar. Det är sex veckor sedan sist. Alla mina naglar är fortfarande hela, det enda jag gjort är att fila ner dem två gånger. Se gärna tidigare anteckningar och foto från den 2 juli 2009. Jag kan varmt rekommendera Malin.

Andra svarta rubriker, "Kvinnas skrik stoppade väsktjuv, Fyra gripna efter hot på parkeringsplats, Man rånad på öppen gata och Tre män rånade tio ungdomar".

Ja, man kan rånas på många sätt. En stor grupp lättrånade är pensionärerna. Det kommer mig osökt att tänka på min och andras pension. Den förra regeringen lånade på 1990-talet miljarder från AP-fonderna som de lovade betala tillbaka till pensionärerna. Jaha, och hur blev det med det?

Sittande borgerliga regering fortsätter att sno åt sig pensionärernas pengar. Det rör sig om flera hundra kronor i månaden. Man kan ju undra varför vi pensionärer ska behöva betala högre skatt på våra pengar, som var menat att skänka trygghet på ålderns höst. Vi har blivit lovade att pengarna ska betalas tillbaka. Närdå kan man ju undra? A, det kanske är så att man väntar på naturlig avgång. Men kan di va så jäkliga?

Jag instämmer med texten i den gamla progglåten "vem kan man lita på"?

Som väl är så är det inte bara elände. Jag läser att "Ung vänskap blir bara starkare". En ungsomsenkät visar att nästan alla har en eller flera vänner som de kan prata med.
En familj har tagit hand om en "Sköldpadda på vift". Så visst finns det ljuspunkter. Själv ska jag till tandläkaren idag. Det är naturligtvis först negativt, men resultatet ska bli bra så småningom.

På tal om vänner. Alla pensionärer borde också ha minst en vän som de kan prata med, men det kan vara svårt att ta sig ut till aktiviteter om man inte är så rörlig. Eller helt enkelt inte har råd. Hur ska man lösa detta problem?

Fådda kantareller och utflykt till Hornbeak

I fredags kom maken hem med en stor påse nyplockade kantareller. Han hade fått dem som tack för hjälpen för en tjänst. De minskade betydligt i omfång efter förvällningen. Jag frös in allt utom det som rymdes på två rostade mackor, himmelskt gott.

På förmiddagen i går (lördag) körde vi över till Hornbeak i Danmark, min son, vår svärdotter, maken och jag. Det tar cirka 20 minuter att köra över med vår båt. Vi hälsade på två grannar i gatan som också hade kört över med sina båtar. Det var knöfullt i hamnen men vi lyckades hitta en ledig plats. En liten båt som vår kan man lätt kila in.

Först gick vi en runda i byn och tittade in i affärer som hade utsalg (rea), med andra ord alla klädesaffärer. Under tiden satt maken och sonen i skuggan på en uteservering och njöt varsin kall bier. Vi handlade inget, vaken jag eller svärdottern, så det blev en billig runda, men jag var på vippen att köpa en stor Hortensia för bara 50 danska kronor. Tror nog att det var ett fynd. Därefter badade vi före lunchen. Sedan var det dags för ännu en runda i byn, innan vi gick till båten igen köpte vi varsin stor kulglass, maken tog en med både vispgrädde och sylt, som vi avnjöt på en bänk medan vi tittade på den livliga trafiken nere vid hamnen. I Danmark var det fint soligt och varmt väder hela dagen men vi såg att det regnade i Sverige. När vi körde hem igen såg vi att det rök kraftigt någonstans i Helsingborg. Läste i tidnigen idag att det hade brunnit på tippen.

Nyckelpigan i näsan och skottsäker väst

Ännu en dag med kanonfint väder. Både igår och idag cyklade jag till pensionärsbryggan i Viken och badade. Det var 20 grader i vattnet och 28 i luften. I förmiddags gjorde jag creps med gräddstuvade kantareller. Vi åt dem ikväll före kräftorna, Fishermans jumbokräftor. De var jättegoda så jag ska köpa fler av den sorten.

Vår trädgård har i några dagar varit fullkomligt invaderad av hungriga nyckelpigor. De var otroligt agressiva, anföll hela tiden och de bet där de kom åt. När jag gick och klippte vissen lavendel idag flög en in i höger näsborre och bet till. Salubrin på en tops lindrade smärtan.

Jag hörde att Dansk folkeparti vill införa ett förbud för skottsäkra västar! Ja, så kan man ju också bekämpa brottsligheten. I gängkrig med vapen och utan skottsäkra västar kan det nog bli ett stort svinn på de krigande. Men det kan väl ändå inte vara så politikerna menade? Hu så hemskt! Men vad vet man? Å andra sidan fixar man säkert fram de västar man behöver - lika lätt som vapen.

Regeringskansliet en förvaringsplats för omöjliga?

Jaha ja - vad var det jag sa? I går bekräftade man på Rapport det jag förutspådde. Att
regeringen tar hand om de sina.

Gotlands sparkade landshövding placeras på Regeringskansliet i Stockholm och får titeln generaldirektör. Nej, några arbetsuppgifter har Marianne Samuelsson inte fått, men hon är inte den ende. Det finns fler där som uppbär en hög lön utan att ha specificerade arbetsuppgifter! Allt enligt Rapport. För en redan ansträngd ekonomi är det definitivt inte bra.

Är de här personerna verkligen så hopplösa att det inte går att placera dem på ett vanligt jobb?
Men att bli utnämnd av regeringen, till ett uppdrag som landshövdning, kräver tydligen inte några större kvalifikationer.

I dag läste jag följande i HD, "88% av Gotlänningarna tyckte det var rätt att sparka henne. Få sörjer Samuelssons avgång. Den välkände gotländske turistentreprenören Pigge Werkelin anser att Marianne Samuelsson borde slutat som lanshövding redan för ett år sedan. Hon är helt enkelt inte kompetent för sitt uppdrag."

Med de omdömena kan man ju undra vad hon har att tillföra på sin nya arbetsplats. Ska man förstå det så, att om du inte klarar av det uppdraget du har och inte är kvalificerad att ta ett jobb ute på den öppna arbetsmarknaden, ja då blir du placerad på Regeringskansliet. En praktisk förvaringsplats - men ack så dyrbar.

Landshövding till arbetsmarknadens förfogande

Med anledning av Gotlands avsatta landshövding vill jag bara säga.........

Är det rimligt att våra skattepengar ska gå till lön åt en person som fått sparken för att hon inte skött sina arbetsuppgifter?

Marianne Samuelsson ska som alla andra arbetslösa, stå till arbetsmarknadens förfogande och vara beredd att ta ett lämpligt erbjudet arbete. Men med bibehållen lön? I det här fallet 78.800 kronor i månaden - aldrig i livet! Förutom lönen har hon dessutom en hel del förmåner, som till exempel fri sjukvård. Varför? I rättvisans namn ska även Marianne Samuelsson ha lika lön för lika arbete, och som arbetslös rätta in sig i ledet och vara beredd på att pendla, hur långt som helst, annars blir hon avstängd från ekonomisk ersättning, sådana är reglerna.

Jag kan inte se varför hon ska ha några speciella förmåner. Det var ju därför som hon fick sparken, för att hon enligt lagen inte behandlade folk lika, utan självsvåldig och rundhänt gav en del utvalda personer speciella förmåner.

Nu tror jag inte att hon behöver bekymra sig, regeringen kommer att konstruera ett lämpligt arbete till henne den tid hon har kvar till pensionen, med bibehållen lön och andra förmåner.

Fotoillustrationen kan ni tolka som ni vill.

En älskad och viktig knöl

Nej, det handlar varken om maken eller männen på fotot här ovan, fast de är säkert älskade de också.

Nej, nu menar jag riktiga läckerheter. En god potatis kan höja vilken dåligt tillagat kött- eller fiskrätt som helst. Likaväl som en dålig och illaluktande potatis kan fördärva en hel måltid. Det är inte kul att behöva skala bort halva knölen, och när det som är kvar smakar muggigt, usch. Dyrt blir det också.

Då kan maken, som en nödlösning, till och med äta ris, men aldrig i livet att han äter makaroner. Han fick nog av det i lumpen.

Till dillkött, kalops eller kokt torsk med senapssås vill man ju gärna ha en god potatis, som man kan gaffla upp såsen med. Nyttigt? Njaae, men gott. Man kan också njuta potatisen som den är med lite salt och en klick smör, mmmm.

Jag vet var jag får tag på kanonfin potatis, hos Larsviken i utkanten av Viken. Jag tror till och med att de har Sveriges största potatisbank. De har alltså både ett stort intresse och kunnande. Min svärdotters mamma köper sättor där som hon sätter ut och får en fin skörd hemma på Fårö.

När man kommer till Larsviken finns det alltid nyupptagen potatis. Några av mina favoriter är Kullens favorit, som är en riktig klassiker. Andra goda sorter är till exempel Early Rose och Amaldine. Men det är bara att sticka dit själv och botanisera bland de många sorterna. På fredag ska jag cykla dit igen och proviantera. Ni kan föresten själv titta in på http://www.larsviken.se/

Oscar, med dubbelt medborgarskap

Ja nu ja! Äntligen har jag kommit åt mina foton som skickats till mig från London. De låg förpackade i en klump, och jag kunde inte reda ut det själv. Tack för hjälpen Martin!

Den här nya lilla ljuvliga människan heter Oscar. Han föddes i London för ca 3 veckor sedan. Mamman är bördig från Åstorp och pappan är engelsman. Lille Oscar är en kopia av sin pappa. Jag har pratat med Oscars föräldrar som lämnat sitt samtycke till att jag publicerar ett foto på honom.

Just nu är min väninna Lena (hon som gjorde den fina fjärilstårtan) och hennes man i London för att bekanta sig med sitt lilla barnbarn. Jag pratade med Lena igår kväll och frågade, vad gör du? Jag sitter och tittar på Oscar sa hon. Ja men självklart, det kan inte finnas något annat som är viktigare.

Den lilla familjen kommer till mormor och morfar i Åstorp i slutet av augusti. Då ska vi få träffa Oscar. Maken har redan köpt en leksak till honom som både brummar och lyser. Jag har också köpt en sak men den är mjuk.